Vatten
Risk för ökad smittspridning när geten blir mer populär
Getkött är ingen vanlig maträtt i Sverige, men i Zambia ger djuret både livsmedel och inkomster från handel. Landet väntas även öka exporten av getter till Saudiarabien, där efterfrågan är stor. För att minimera risken för smittspridning i Zambia och mellan länder måste hanteringen av getterna vara hållbar, vad det innebär ska nu utforskas i ett nytt projekt.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
I Sverige är getkött ingen vanlig rätt på tallriken.
– Vi använder getter främst till mjölkproduktion, men även till slyröjning eller naturvård i betesmarker som är svårtillgängliga för kor, säger Jonas Wensman, statsveterinär och docent vid Statens veterinärmedicinska anstalt.
Sveriges getter finns oftast i norra Sverige, skogsbygder, skärgård och i fjällnära landskap, områden som kan bidra med naturbeteskött.
– Men den vanligaste produkten från get i Sverige är osten. Det vore jättekul om vi fick större efterfrågan på köttet här hemma; det skulle ge ett bättre resursutnyttjande. I dag är det till exempel många bockkillingar som avlivas och slängs i stället för att födas upp till slakt.
En väg ur fattigdom
På andra håll i världen spelar dock geten en viktig roll för att lyfta människor ur fattigdom och trygga livsmedelsförsörjningen. I Zambia hålls getter ofta av marginaliserade grupper.
– Getter är ganska billiga och lätta att hålla; ägarna behöver inte ens äga någon egen mark då djuren ofta betar på gemensamma marker.
Ofta är djurägarna fattiga, unga och kvinnor.
– Det kan vara en väg ut ur fattigdom och ett sätt att säkra familjens livsmedelsförsörjning. Getterna används som bank, genom att sälja en get får ägarna pengar till exempelvis skolgång eller läkarbesök. Djurägarna äter oftast inte getköttet själva, utan köper mat för pengarna som försäljning av djuret ger. Däremot kan de använda mjölken själva.
Risk för ökad smittspridning
Intresset för getter ökar, framförallt från Saudiarabien, och den zambiska regeringen har fattat ett politiskt beslut om att öka getexporten.
– Köttet anses som en delikatess i Saudiarabien, och det finns en uppåtgående trend i efterfrågan.
För att möta efterfrågan behöver den zambiska getproduktionen intensifieras, men det kan medföra risker. Klimatförändringen ökar riskerna för smittspridning i djurbesättningar generellt, och med export ökar risken att smittor sprids geografiskt. Han betonar också att ambitionen till ökad export kan leda till att getnäringen övertas av större, kommersiella aktörer.
– I dag hålls djuren ofta i mindre flockar, men det finns även gårdar som köper in getter från olika platser och blandar besättningen, vilket blir en grogrund för att smitta sprids.
Kurser för djurägare
I ett nytt projekt ska Jonas Wensman och hans kollegor i Sverige och Zambia ta reda på hur intensifieringen av getproduktionen påverkar gethållning, djurhälsa, och handel. Forskarna ska också ta reda på om kurser för djurägare som arrangeras av privata aktörer gör att riskerna minskas.
– Vi kommer att följa småbrukare, kooperativ och bönder med storskaliga lantbruk, både de som har deltagit i kurser och de som inte har det. Vi vill se om utbildningarna ger bättre gethälsa och ekonomi.
Resultaten kommer att bidra med kunskap om hur getterna kan hållas friska och undvika smittsamma djursjukdomar.
– Det är viktigt för att bekämpa fattigdom, trygga livsmedelsförsörjning och för att ge ökad jämlikhet, i en framtid med mer klimatkänsliga sjukdomar.