Sveriges fjällnära skog ska skyddas. Det är ett av förslagen i Skogsutredningen som överlämnades till regeringen i veckan. Ett i grunden positivt förslag menar forskaren Johan Svensson, men han varnar samtidigt för en backlash i övriga svenska skogar.

– Det finns väldigt mycket positivt med ett bättre skydd av den fjällnära skogen som bevarar ett unikt skogslandskap intakt. Men om den här stora satsningen på fjällnära skog genomförs, vad händer då i övriga Sverige? Det är en fråga om stora pengar, och det finns en risk för att övrigt skogsbruk intensifieras ytterligare utanför fjällnära områden, säger Johan Svensson, forskare i landskapsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, som i en rad projekt tittat närmare på fjällnära skog och övrig skog med höga naturvärden.

Sveriges fjällnära skog är unik, konstaterar Skogsutredningen. Den är det sista stora området med naturskog, eller så nära naturskog vi kommer i Sverige, men den har också betydelse globalt. De vetenskapliga artiklar med fokus på intakta skogslandskap som publicerats de senaste åren, såväl globala som svenska analyser, pekar alla ut den svenska fjällnära skogen som globalt intressant, säger Johan Svensson.

– Det har bedrivits skogsbruk och annan markanvändning på olika sätt även här, men inte kal- och trakthyggen i samma omfattning. Hela det fjällnära området har stora naturvärden, det är ett av de få stora sammanhängande och intakta skogsområdena i Europa, från norra Dalarna till Riksgränsen. Det betyder att Sverige har ett speciellt ansvar.

Otillgängliga områden

Johan Svensson, forskare i landskapsekologi vid SLU.

Ett par veckor innan Skogsutredningen överlämnades till regeringen publicerade Naturvårdsverket en inventering av skogar nära den fjällnära gränsen. I den konstateras att det finns 525 000 hektar produktiv skog med höga naturvärden som inte är skyddade. De största av dessa skogar finns i Jämtland, som har minst andel skydd för fjällnära skog och störst andel privata skogsägare.

– När det 1991 beslutades om en fjällnära gräns var det för att man ville bevara fjällskogen med dess höga naturvärden. Det fanns miljöargument, men det var troligen inte heller lönsamt att bedriva skogsbruk längre västerut i det läget. Men nu har spelplanen ändrats. Eftersom skogsbruket i stora delar av norra Sverige har bedrivits intensivt finns det inte tillräckligt mycket avverkningsbar skog kvar utanför de skyddade områdena, säger Johan Svensson.

Kontinuitetsskogsbruk en lösning

För privata markägare kan skogen fungera som bank, ett perspektiv som inte får glömmas bort, menar Johan Svensson. I Norrlands inland är det inte självklart att få ett banklån för investeringar som behöver göras, att då kunna avverka en del av sin skog kan vara avgörande för den enskilda.

Den forskning som han och hans kollegor nu bedriver handlar bland annat om att hitta de områden där ett mer skonsamt skogsbruk faktiskt skulle kunna förekomma utan större samlad påverkan, samt om att hitta de skogar som är nödvändiga att skydda.

– Det finns risk att man lägger en död hand över en bygd om man skyddar all skog utan undantag.

– Vi tror att man kan bevara naturvärden och samtidigt göra det möjligt för privata markägare att bedriva hållbart skogsbruk och bidra till landsbygdsutvecklingen. Många markägare har nekats att avverka sin skog men inte fått någon ersättning – det är inte rimligt.

De fjällnära kalkbarrskogarna i Jämtland är ett exempel, där naturvärdena ofta är höga trots att skogsbruk har bedrivits. Den unika artrikedomen där är till stor del ett arv från en mer öppen miljö, där ett skonsammare skogs- och betesbruk har bedrivits. För att behålla mångfalden är det viktigt att fortsätta bruka skogen på ett anpassat sätt.

Befarar polarisering

Johan Svensson befarar nu en ökad polarisering av det svenska skogslandskapet, med skyddad skog på ena sidan och hårt skogsbruk på den andra. Det kontinuitetsskogsbruk som han efterlyser har inte ökat, snarare tvärtom säger han.

– Nu måste vi också fundera över vad som kan göras utanför det fjällnära området. I norra Sveriges inland finns det stora områden med homogen kulturskog. Där behövs också insatser för biologisk mångfald.

En annan pusselbit, som det också bedrivs forskning kring, är det som kallas trädbärande impediment. Det är områden där produktiviteten är så låg att skogsbruk inte bedrivs, men som kan spela en viktig roll för skogslandskapet. Det rör sig om uppemot fem miljoner hektar som förekommer som ett stort nätverk i skogslandskapet, en potentiellt betydande byggsten i den gröna infrastrukturen.

Med satsningen på den fjällnära skogen kommer också ett behov av ett genomgripande helhetsgrepp om hela skogslandskapet, menar Johan Svensson.

– I dag är Sveaskogs roll extremt otydlig. Är det självklart att det vanliga kalhyggesbruket är det självklara valet för svenska folkets skogsbolag? Det är en fråga som behöver ställas på politisk nivå, det går inte att komma runt.

Skogsutredningen och de fjällnära skogarna

Naturvårdsverket publicerade i november en inventeringsrapport över de fjällnära skogarna. I den uppskattas marknadsvärdet av skogen till 21 miljarder. Myndigheten konstaterar också att även om området i dag har en god ekologisk funktionalitet så syns också en fragmentering av de fjällnära skogarna och förlängningen av dem österut, som skulle kunna försämra de ekologiska förutsättningarna.

Enligt inventeringsrapporten finns det 820 000 ha fjällnära skog, varav 525 000 ha produktiv skog med höga naturvärden. Av dessa är drygt 133 000 ha frivilligt avsatta. Störst skog med höga naturvärden finns i Jämtland, som har lägst andel skydd för fjällnära skog.

Skogsutredningen rymmer ett femtiotal förslag som syftar till att stärka äganderätt och naturvård i skogen. Några förslag är att lägga ner nyckelbiotopsinventeringarna och ersätta dem med vad man kallar naturmiljöbeskrivningar, att låta naturskydd bygga på frivillighet och att tillsätta en nationell samordnare för en ökad dialog. Utredningen efterlyser också ett konkret handlingsprogram för hur mycket skog som behöver skyddas för att den biologiska mångfalden ska bevaras.

Källa: Naturvårdsverket och Skogsutredningen


Elin Viksten text

Lämna ett svar till Dag Lindgren Avbryt svar

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Dag Lindgren skriver:

    Ett problem är att nu skall tydligen staten betala när den gör stort intrång i privat ägande och det beräknas kosta elva miljarder för de fjällnära skyddet och jag tror det är en underskattning. Samtidigt som behovet av skydd är störst i Götaland.
    Behovet av medel är omedelbart eftersom markägare i fjällnära skogar nu skickar in många avverkningsanmälningar för att få klart om de får avverka eller om inte ersätts.