PFAS-ämnen sprids från kylanläggningar

Halterna av PFAS-ämnet TFA stiger i miljön på ett sätt som väcker oro. Kemikalierna sprids från många olika verksamheter, som datahallar, kraftvärmeverk och sjukhus.

Gaser som används i kylanläggningar har ofta en stor klimatpåverkan, därför pågår ett skifte till andra köldmedier. Men nu varnar experter för att även de nya ämnena skapar problem. Det handlar om en typ av gaser som lätt ombildas till TFA – en kemikalie inom PFAS-familjen som det pratas om allt mer.

På Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, pågår ett arbete med att bedöma hälsorisker kopplat till TFA för människor. Samtidigt visar studier att halterna i miljön går upp. När Sveriges geologiska undersökning, SGU, tog prover på grundvatten i hela landet hittades TFA vid 90 procent av provplatserna.

– I vissa vattendrag i Europa närmar sig nivåerna gränsen för när de kan bli skadliga för vattenlevande organismer, och det finns en växande oro över människors exponering. TFA löser sig väldigt lätt i luften, och kan spridas långt innan det regnar ner på marken, säger Anna Kärrman, professor i kemi vid Örebro universitet.

Granskningar av livsmedel har visat att TFA kan finnas i höga halter i maten vi köper.

– Apelsinjuice från svenska butiker har till exempel visat sig ha väldigt, väldigt höga halter. Det har också varit debatt om höga halter i vin, säger Anna Kärrman.

I julas hittade studenter från Kungliga tekniska högskolan höga halter TFA i glögg.

Finns i vårt blod

Forskare har även hittat TFA i människors blod, men vilka effekter kemikalierna får för hälsan är fortfarande okänt.

– Det är inte lika toxiskt som andra typer av PFAS, men det är fortfarande mycket vi inte vet om de här ämnena och hur de påverkar människor och miljö, säger Anna Kärrman.

Hon beskriver att det även finns osäkerheter kring hur TFA egentligen hamnar i miljön, men läckor från kylanläggningar pekas ut som en viktig källa – för läcker gör det.

– I sin helhet är branschen seriös och försöker hålla ner läckage. Det finns sedan 1990-talet lagkrav på läckagekontroller av kyl- och värmepumpanläggningar som har minskat läckagen betydligt, men det är komplicerade system och visst läckage är oundvikligt, säger Johan Landé, teknisk expert på branschföreningen Svenska kyl- och värmepumpföreningen.

Han menar att det är svårt att hålla systemen helt täta, och mindre läckor tillhör vardagen. Det förekommer också i sällsynta fall större läckor, där hela system töms innan felet hinner åtgärdas.

– Vissa anläggningar har flera ton gas. Någon så stor läcka har jag inte hört om, men att 100 kilo läcker ut har absolut hänt.

Används i bilar och luftvärmepumpar

Kylanläggningar finns i många olika verksamheter och inte minst i personbilar. Tidigare användes gaser med hög klimatpåverkan i bilarnas AC-system, men nu har man i princip helt gått över till ämnet R1234yf, som lätt ombildas till TFA när det läcker ut.

Anläggningar med en viss mängd köldmedier måste årligen rapportera vilka ämnen de använder och hur mycket som har läckt ut. Oftast är det kommunen som är ansvarig för tillsynen. Tidigare rapporterades kommunernas siffror vidare till Naturvårdsverket som sammanställde uppgifterna på nationell nivå, men någon sådan sammanställning görs inte längre.

Enligt Gunilla Söderström, expert på Naturvårdsverket, finns diskussioner om att införa ett nationellt system för digital rapportering av f-gaser, men det ligger i så fall långt fram i tiden. Den statistik som finns i dagsläget bygger i stället på importstatistik och siffrorna visar bara f-gasernas klimatpåverkan, inte hur mycket TFA som bildas på grund av läckorna.

”Inte bra att vi saknar en samlad bild”

På Svenska kyl- och värmepumpföreningen skulle man gärna se att Naturvårdsverket återupptog arbetet med att sammanställa kommunernas uppgifter om läckage.

– Det är synd att vi saknar en samlad bild av de faktiska läckorna när alla uppgifter egentligen finns så nära tillhands, säger Johan Landé.

Att helt få bort läckorna från kylanläggningarna tror han är omöjligt. Lösningen är i stället, som han ser det, att så långt det är möjligt gå över till naturliga köldmedier som inte orsakar miljöföroreningar, såsom kolväten – till exempel propan – eller koldioxid och ammoniak. De användes förr, men konkurrerades mer eller mindre ut av de syntetiska ämnena.

Johan Landé upplever att det finns ett växande intresse inom branschen för de naturliga köldmedierna, men en utmaning är att omställningen kräver att systemen byggs om. Skiftet är alltså förknippat med kostnader, även om de naturliga köldmedierna inte är dyrare på sikt.  

Även Anna Kärrman, forskare vid Örebro universitet, kommer till slutsatsen att de syntetiska köldmedierna måste bytas ut för att undvika riskabla halter av TFA i miljön. Hon tror att verksamheter som försöker ta klimatansvar genom att gå över till den typ av gaser som lätt ombildas till TFA behöver tänka om.

– TFA har setts som en bättre form av PFAS, men det blir alltmer tydligt att vi måste komma bort från den här kemin helt och hållet.