Biologisk mångfald
Perfluorerade ämnen stör kroppens fettvävnad
Kroppens fettvävnad kan störas av kemiska substanser som finns i vår vardag. I ett antal försök har en forskargrupp vid Stockholms universitet kunnat se att perfluorerade fettsyror, som exempelvis finns i impregnerade textilier och rengöringsmedel, kan aktivera den så kallade bruna fettvävnaden i kroppen.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
– I de försök som vi har utfört på möss så ser det ut som att de perfluorerade fettsyrorna kan sätta i gång kroppens värmeproduktion trots att det inte behövs. För ett vilt djur kan det innebära konsekvenser för dess överlevnad. Djuret behöver mer energi, alltså mer mat än vad det annars hade behövt, för att kroppen ska klara av basala överlevnadsmekanismer, som exempelvis att hjärtat ska kunna slå, säger Jan Nedergaard, professor i fysiologi.
Spädbarn i fokus
Nu vill forskarna gå vidare och bland annat undersöka vilka effekter de perfluorerade fettsyrorna skulle kunna ha på oss människor. Vilka delar i cellen kommer att reagera? Särskilt riktas blickarna mot spädbarn eftersom nyfödda barn har en större del brun fettvävnad än vuxna. Tidigare har man konstaterat att perflourerade fettsyror kan finnas i modersmjölk, även i Sverige.
– Hos mössen kunde vi se en kraftigt negativ effekt av de perfluorerade fettsyrorna på kroppsvikten, säger Jan Nedergaard.
För barn som föds i Sverige, eller i något annat land utan brist på mat, är en ökad aktivering av den bruna fettvävnaden inte livshotande. Men enligt Jan Nedergaard kan det ha betydelse för barn som bor i områden som drabbats av svält.
Hjärnan kan påverkas
Men forskarna misstänker även att de perfluorerade fettsyrorna kan påverka aptiten hos det nyfödda barnet. Förutom ökad aktivitet i den bruna fettvävnaden skulle kroppsvikten alltså även kunna påverkas genom minskad aptit. Och detta anser Jan Nedergaard extra intressant.
– Det är hjärnan som styr hur mycket som vi äter. När aptiten ändras är det en indikator på att delar i hjärnan påverkas, vilket skulle kunna tolkas som att också andra delar av hjärnan kan påverkas av de här ämnena. Men det har vi ännu inga resultat för.
Långsiktiga effekter
Utöver de mer akuta effekterna som påverkar värmereglering, förbränning och aptit tror forskarna även att perfluorerade fettsyror kan ha långsiktiga hälsoeffekter då de påverkar antalet fettceller och kvaliteten på det bruna och vita fettet. Tidigare studier har visat att antalet fettceller som man får som barn har betydelse för det antal fettceller som man har som vuxen. Och om fettvävnadens utveckling påverkas i tidig ålder kan det enligt Jan Nedergaard ha betydelse för hur man reagerar på mat senare i livet.
– De perfluorerade fettsyrorna kan ändra ödet för kroppens fettceller om man utsätts för dem under uppväxten. Det kan till exempel öka risken att utveckla fetma och typ 2-diabetes.
Hur stor risk tror ni att det rör sig om?
– Det är svårt att säga. Vi håller just nu på att undersöka detta, jag vill inte uttala mig om risken innan vi har några resultat.
Perfluorerade ämnen
Perfluorerade ämnen: Kemisk framställd substans som till exempel användas som impregneringsmedel för papper, textiler och heltäckningsmattor och i skidvalla. Det rör sig i huvudsak om ämnen med förkortningarna PFOA och PFOS.
Användningen av dessa ämnen har minskat, inom EU är det sedan 2008 exempelvis förbjudet att använda PFOS i produkter, men eftersom perfluorerade ämnen bryts ned mycket långsamt eller inte alls kan de ändå ansamlas i naturen och med tiden även i människor och djur.
Nyligen larmade Livsmedelsverket om att perfluorerade ämnen kan finnas i dricksvatten på flera platser i Sverige. Man tror att ämnena kommer från brandskum som tidigare använts på brandövningsplatser.
Brun och vit fettvävnad
Brun fettvävnad: En liten andel av kroppsfettet består av brun fettvävnad, vilken fått sitt namn efter sin bruna färg. Den bruna fettvävnaden aktiveras när kroppen behöver extra värme och finns hos alla däggdjur.
Vit fettvävnad: Nästan allt kroppsfett består av vit fettvävnad som lagrar energi. När vi lägger på oss några extrakilon så är det den vita fettvävnaden som ökar.