Ett internationellt forskningsprojekt har kartlagt generna hos Östersjöns virus, bakterier och plankton. Kunskapen ska leda till en bättre förvaltning av det utsatta brackvattenhavet.

Ungefär hälften av havens biomassa består av mikroorganismer och de spelar en avgörande roll för resten av det marina livet. Men hittills har kunskapen om dem varit liten. Östersjön är ett ”ungt” ekosystem som bara varit brackvattenhav i ungefär 4000 år. Att saltgradienten påverkar flercelliga organismer och begränsar deras utbredning är väl känt, men inte vilka konsekvenser den har för havets mikroorganismer. Nu har projektet Microbial Metagenomics in the Baltic Sea, där forskare från Stockholms universitet ingår, identifierat 22 miljoner gener hos Östersjöns mikroorganismer. Forskarna har bland annat sett att salthalten dramatiskt påverkar sammansättningen av mikroorganismer och även hur olika livsviktiga funktioner i mikroorganismerna sker. Upptäckten betonar vikten av att räkna med förändrad salthalt när klimatet förändras, skriver forskarna i tidskriften PLOS ONE. Klimatmodeller förutser ökad nederbörd och därmed en lägre salthalt i Östersjön, vilket kommer att påverka mikroorganismerna, som utgör grunden för hela havets ekosystem. Målet är att den nya kunskapen används i miljömodellerna för Östersjön, för att ge ett bättre underlag för havets förvaltning, säger John Larsson, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Läs mer här (www.plosone.org)