Under pandemin har naturen blivit en fristad för många. Men det ökade intresset för friluftsliv har också medfört utmaningar och skötseln av naturområden för friluftsliv behöver anpassas för att klara av det ökade besökstrycket.

− För att undvika att det ska gå så långt som att besökare måste betala för att nyttja friluftsområden, behöver myndigheter lägga mer fokus på friluftsförvaltning de kommande åren, säger Andreas Skriver Hansen, forskare i kulturgeografi vid Göteborgs universitet och huvudansvarig för en ny forskningsartikel, som bekräftar ett ökat intresse för friluftsliv sedan pandemin bröt ut.

Utöver nedskräpning orsakar ökat slitage på friluftsområden även trängsel, främst på stigar och parkeringsplatser. Detta gäller såväl skyddade områden som naturreservat och nationalparker, men även offentliga gröna områden och stadsparker.

− Andra negativa upplevelser var en oro över ökad nedskräpning och upplevda konflikter med andra besökare.

Dessutom pekar resultaten på att besökarna använder sig av mindre hållbara transportformer, som till exempel att ta bilen snarare än kollektivtrafik för att ta sig till och från naturen. Något som gäller särskilt i och runt större städer.

− Detta kan i framtiden bli ett problem ur ett hållbarhetsperspektiv, då fler har blivit vana att ta bilen under pandemin och kanske fortsätter med detta, säger Andreas Skriver Hansen i ett pressmeddelande.

Mer uppföljning av myndigheter krävs för att få kunskap om besökarna och deras friluftsaktiviteter. Med hjälp av den insamlade informationen kan myndigheter jobba mer aktivt för ett hållbart friluftsliv.  

− Det är framför allt på kommunnivå som stora insatser behöver göras, både i form av prioriteringar och i stöd till friluftslivet. Flera kommuner i landet har exempelvis börjat göra så kallade friluftsstrategier eller friluftsplaner, och där skulle våra rekommendationer med fördel kunna arbetas in, säger Andreas Skriver Hansen.