Ett viktigt steg i kampen för ren luft sker nu då det reviderade så kallade Göteborgsprotokollet under FN:s Luftvårdskonvention träder ikraft. Syftet är att förbättra luftkvaliteten och stärka klimatarbetet.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, dödar luftföroreningar cirka 7 miljoner människor världen över varje år, varav cirka 8000 i Sverige, och utgör därmed världens överlägset största enskilda miljöhälsorisk. Forskning visar att barn är särskilt känsliga.

– Den här förändringen kommer att medföra minskningar av en rad skadliga föroreningar så som svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak, flyktiga organiska föreningar och fina partiklar och ge positiva effekter på såväl hälsa och miljö som klimat, säger Anna Engleryd, ordförande för konventionen och handläggare på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Eftersom fossila bränslen är den främsta källan till både dödliga luftföroreningar och klimatförändringar kommer de åtgärder som nu behöver vidtas att både förbättra luftkvaliteten och stärka klimatarbetet. Göteborgsprotokollet är därmed ett exempel på hur flera miljöproblem kan hanteras på ett integrerat sätt.

I år är det 40 år sedan det internationella miljösamarbetet inom Luftvårdskonventionen undertecknades. Samarbetet omfattar 51 parter från Nordamerika, Europa, Centralasien och Kaukasus och är unik i sitt slag. Sedan år 1979 har man förhandlat fram åtta bindande avtal för att minska utsläppen av olika typer av luftföroreningar.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.