Billiga och användarvänliga mätmetoder som täcker in alla typer av växthusgasutsläpp krävs för att utsläppsminskningar ska kunna bli verklighet, enligt forskare bakom en ny studie, som har inventerat dagens tillgängliga mätmetoder.

– Vid en hälsokris kan samhället göra gemensam sak av att snabbt utveckla nya diagnosverktyg för att sätta in rätt behandling. Det såg vi inte minst under covid-19-pandemin. Nu krävs på samma sätt snabb utveckling av bättre diagnosmetoder för den monumentala kris som klimatförändringarna innebär. Vi måste kunna mäta på fler sätt för att veta att vi vidtar bästa möjliga åtgärder, säger David Bastviken, professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet.

Han och hans kollegor har granskat över 13 tusen vetenskapliga artiklar för att kartlägga vilka metoder som används för att mäta utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Resultatet visar att befintliga mätmetoder fungerar bra för forskningsändamål, men sämre för att övervaka hur olika utsläpp förändras över tid och utvärdera om vidtagna åtgärder fungerar eller inte.

– Vi behöver billiga och mer användarvänliga metoder för att kunna följa alla typer av växthusgasutsläpp på lokal nivå för att få en helhetsbild. Ska vi kunna minska utsläppen behöver vi också kunna verifiera att de åtgärder som används fungerar. Metodutveckling tar tid, samtidigt som behovet av nya typer av mätmetoder som bättre stödjer samhällets arbete med att minska utsläppen är akut, säger David Bastviken i ett pressmeddelande.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.