Mat & jordbruk
Nya blommor i framtidens midsommarbukett
Höstfibbla i midsommarkransen? Klimatförändringarna får växter att blomma allt tidigare och det sätter våra blomstertraditioner ur spel.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Blommorna står i centrum under årets längsta dag, men hur vi smyckar våra midsommarfiranden kan komma att förändras de närmsta decennierna. Det tror Lundaforskaren Magne Friberg som forskar om växter och insekters evolutionära ekologi.
− Jag undrar om midsommarblomster fortfarande kommer blomma vid midsommar, funderar han.
Enligt en brittisk studie som publicerades i början av året sker blomningen för vissa arter nästan en hel månad tidigare nu jämfört med i mitten av 1980-talet. Störst är förändringarna bland örter, vilket forskarna tror kan hänga ihop med att dessa växter har lättare att anpassa sig.
− De är kortlivade och har alltså kortare generationstid vilket gör att evolutionen verkar snabbare på dem än på växter som lever länge. Det är ett race nu där de som snabbt klarar att anpassa sig efter de nya förutsättningarna vinner, säger Magne Friberg.
Framtidens midsommarbukett
Vilka sju blommor vi kommer plocka till våra midsommarbuketter om 20-30 år är inte enkelt att förutspå. Kanske kommer vi vänja oss vid att plocka sensommarblommor som astrar eller höstfibbla redan i juni och klassiska midsommarblommor som prästkrage och blåklint i maj.
Fast klimatförändringarna innebär inte bara att växter blommar tidigare på året. Blomningstiden verkar också bli längre. Kanske kommer vi i framtiden kunna plocka både vårblommor och sommarblommor såväl vid valborgsmässoafton som på midsommarnatten – och kanske till och med på höstlovet.
− Med varmare höstar kan det till exempel bli vanligare med två blomtoppar, en före sommaren och en efter, säger Magne Friberg.
Samtidigt, konstaterar han, kan det kanske komma somrar då det nästan inte finns några blommor alls. I och med klimatförändringarna blir det vanligare med extremväder som torka eller kraftiga temperatursvängningar. En tidig varm vår kan plötsligt slå över i frost.
− Det är mycket svårt att förutsäga hur växter och djur svarar på de här extremerna.
Problem för flyttfåglar
Att växter har börjat blomma tidigare påverkar hela ekosystemet. Forskare har varnat för att vi kan få se missmatchning mellan till exempel växter och insekter. Om blomningen inte har börjat eller redan är över när insekterna vaknar för säsongen hittar de ingen nektar och kan inte pollinera.
− Man skulle kunna tänka sig att växter eller insekter kan svara olika starkt på förändringarna i klimatet, men det finns faktiskt inte så mycket bevis för det som man kan tro. Det verkar som att de reagerar på samma signaler. När det blir en viss temperatur slår blommorna ut och insekterna börjar flyga, säger Magne Friberg.
Utifrån den kunskap som finns i dag är han inte lika orolig för missmatchning mellan växter och insekter som för långflyttande flyttfåglar, som flugsnappare eller rödspovar. Fåglarna måste börja resan tillbaka till Sverige i tid, så att de hinner komma fram och lägga sina ägg innan insektslarverna kläcks. Annars får de svårare att hitta mat till sina ungar.
− Här har forskare sett att det förekommer missmatchning. Man kan tänka sig att det är svårt för fåglarna att bedöma när de ska ge sig av om temperaturen inte följer det vanliga mönstret. De vet ju inte hur vädret är här uppe när de övervintrar många hundratals mil från sina häckningsplatser.
Fjällblommor knuffas ut
Enligt Magne Friberg saknas fortfarande kunskap om vilka konsekvenser förändringarna i klimatet får för ekosystemet. Medan vissa växter svarar på varmare temperaturer genom att blomma tidigare verkar andra istället sakta flytta norrut eller till svalare platser.
I sin egen forskning ser han till exempel att fjällblommor flyttar högre upp i bergen. För det som redan växer på fjälltopparna kan förutsättningarna bli svåra, tror han. Han beskriver det som att högfjällsarter riskerar att bli ”klimatutstötta”. Studier visar att buskvegetation tar över högfjällshabitaten vilket ger mindre plats för blommor som fjällsippa, isranunkel eller fjällglim.
− De riskerar att knuffas ut när det inte går att flytta högre upp.