Kan nudging få fler människor att välja etiska fonder? Den frågan har psykologer vid Göteborgs universitet sökt svar på genom ett forskningsexperiment.

Föreställ dig att du besöker en hemsida där du tilldelas en summa pengar. Därefter ställs du inför valet att behålla hela summan eller donera en del av den till en miljöorganisation. Handen på hjärtat, vad skulle du välja?

– Projektets frågeställning handlar egentligen om aktieinvesteringsval mellan etiska fonder och vanliga fonder. Men för att undersöka principerna bakom val, brukar man inom psykologin ofta använda en situation som är ganska långt från verkligheten, säger Martin Hedesström, forskare vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

En vanlig föreställning om etiska fonder är att de ger låg avkastning. Martin Hedesström betonar att denna uppfattning saknar grund i verkligheten, men att den ändå påverkar psykologin bakom våra handlingar.

Styrs av förhandsvalet

Martin Hedesström, forskare vid Göteborgs universitet. Foto: Johan Wingborg

Åter till valsituationen. Föreställ dig nu att valet att donera var förinställt, ett så kallat default-läge, som du aktivt måste välja bort för att behålla pengarna. Vad gör du nu?
– Vi fann en tydlig default-effekt, att människor i stor utsträckning styrs av förhandsvalet.

Senare i experimentet gavs deltagarna ytterligare ett val. De som redan donerat pengar gavs möjligheten att skänka ännu mer pengar och de som inte donerat i första omgången gavs återigen en ny chans att donera.

– De som trots nudgen valt att behålla pengarna själva i första valet fick dåligt samvete och valde ofta att donera i andra omgången. Och de som hade donerat på grund av nudgen i första valet donerade inte mindre i val två.

Nya resultat

Av detta drar forskarna slutsatsen att en nudge kan ge större effekter än man tidigare trott.
– Det sekundära effekterna av nudging har inte utforskats tidigare, så detta är nya resultat, berättar Martin Hedesström.

Resultaten visar att nudging inte spiller över negativt på efterföljande beteende, utan tvärtom kan ha positiv inverkan på nästa val.

– Våra data tyder på att de som ”går emot” nudgen känner att de bryter en social norm och vill kompensera detta när nästa möjlighet uppenbarar sig.

Nudging för att nå hållbarhet

Martin Hedesström tycker att de genom experimenten har visat att man kan använda nudging för att nå hållbarhet, och han rekommenderar politiker och organisationer att använda metoden, dock med vissa förbehåll.
– Det är viktigt att alltid ha individens bästa i åtanke, och att inte försöka ”lura” människor att göra något de inte egentligen vill.

Men forskarnas resultat visar även att det faktiskt inte går att nudga människor att göra något mot sin vilja.
– De som har starka preferenser går inte att påverka. Däremot kan de som velar nugdas eftersom de känner sig mer osäkra på sina val.