Rädslan många upplever under rådande coronakris har flera likheter med klimatångest, och just nu lär vi oss mycket som vi har nytta av i klimatomställningen. Det säger klimatpsykolog Frida Hylander.

I rollen som psykolog möter Frida Hylander till vardags patienter med fobier och rädslor.
– Ofta grundas inte deras rädsla i verkliga hot. Men med corona och klimatet är det annorlunda, i båda fallen handlar det ju om reella hot. Kroppen signalerar att någonting är farligt och oro är en lämplig respons, säger hon.

Gällande corona handlar hotet om ett virus som kan göra oss sjuka och i värsta fall riskera livet på personer i riskgrupper.
– Det är ett tydligt avgränsat hot med tydliga konsekvenser, det brukar vara lättare för människor att reagera på.

Meningsfulla aktiviteter

För klimatet är hotet mer komplext.
– Vi vet att det ger konsekvenser på alla nivåer men det har inte en lika tydlig koppling till konsekvenser. Exempelvis är det svårt att säga att skogsbränderna 2018 endast berodde på klimatförändringarna. Händelsekedjan är inte lika konkret och skapar därför inte lika starka reaktioner, säger Frida Hylander.

Frida Hylander, psykolog. Foto: Karin Boo

Kan ångest kanaliseras till någonting positivt?
– Ja, vi har sett att klimatångest kan lindras genom en meningsfull aktivitet, att vara med och bidra till förändring. Det är likadant med corona, vi behöver känna att vi drar vårt strå till stacken.

Hon exemplifierar med företag som ställer om till att producera handsprit och flygpersonal från SAS som snabbutbildas för att hjälpa till i sjukvården.
– Dels är det ett bra sätt att hantera sin ångest, dels ger det också mindre tid till att sitta och älta problem.

Här ser hon flera paralleller till klimatkrisen.
– Mycket av det som sker nu påminner om det vi behöver göra för att hantera klimatkrisen; agera kollektivt och utgå från samhället i stället för individen. Nu blir vi hårddrillade i att agera kollektivt, något som har saknats den allmänna debatten och till viss del i klimatarbetet.

Möjlighet att omvärdera

Det handlar också om att göra samhället mer motståndskraftigt mot kriser.
– Coronakrisen innebär en möjlighet att omvärdera. Nu handlar det om att vi har rustat ned sjukvården och våra nationella lager. I klimatkrisen handlar det om hur vi ska möta de kriser som kommer med extremväder, bränder och översvämningar.

Visst finns det skillnader, men lärdomarna kan appliceras i båda frågor, menar hon.
– Klimatkrisen är mer djupgående och komplex, men här finns mycket att lära och coronakrisen skulle kunna bli en möjlighet.

Vilka beteenden som vi anpassar oss till just nu kan vi hålla kvar vid sedan?
– Det skulle kunna bli ett värderingsskifte; att leva mer i sitt närområde, konsumera mindre, ha fler digitala möten och cykla mer till exempel, säger Frida Hylander.

Men den stora vinsten är att vi visar oss själva att vi kan ställa om.
– I coronakrisen lär vi oss att jobba tillsammans under akuta former vilket visar att vi är kapabla till omställning. Vi får en upplevelse av att livet får gå lite långsammare och att det finns andra värden som vi kan må bättre av.

En tid av osäkerhet

Hur kommer det sig att vissa människor känner klimatångest, medan andra inte gör det?
– Jag tror att vissa människor känner en större samhörighet med naturen, kanske vistas de mer där och kan se tydligare hur den förändras. Det beror på vilken världssyn man har, i vilken mån ens moral och etik sträcker sig till andra människogrupper och arter.

Hennes upplevelse är dock att en del patienter med klimatångest upplever en lättnad av coronakrisen.
– Vissa känner sig lugnare nu när resten av världen i kris eftersom utsläppen tillfälligt har stannat av.

Vilka effekter coronakrisen kommer att få vet vi inte ännu. Klart är däremot att vi står inför en tid av osäkerhet.
– Personer som är orosbenägna har svårt att stå ut i ovisshet men det kommer bli en övning att stå ut, att inte ha fullständig kontroll och att bli mer flexibla. Vi kommer att bli tvungna att släppa taget om de planer vi hade, det är något vi kommer att vara hjälpa av också i klimatarbetet.

Är väldigt orolig? Så här kan du hantera din oro, tipsar Frida Hylander.

  1. Begränsa ditt informationsflöde, både hur mycket tid du lägger på det och vilka källor du väljer. Utgå från ett fåtal expertkällor och stora tidningar.
  2. Upprätthåll välbekanta rutiner – skapa normalitet i det onormala.
  3. Hitta nya vägar för socialt umgänge, använd exempelvis Skype för After Work.

Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.