En ny studie visar att skogarnas förmåga att lagra koldioxid minskar när människor brukar dem eller låter djur beta i dem.

Genom att fånga upp koldioxid ur atmosfären bromsar vegetationen den globala uppvärmningen, men människans markanvändning påverkar hur mycket koldioxid växterna lagrar. Vegetationen hade lagrat dubbelt så mycket kol om människor inte brukat jorden, och nu har forskare studerat hur mycket av kollagringens minskning som beror på normalt markbruk och hur mycket som beror på avskogning. Förvånande nog visade det sig att skogsbruk och bete orsakar nästan hälften av den minskade kollagringen globalt. – Våra resultat visar att konsekvenserna av skogsbruk och bete är mycket större än vad som tidigare antagits. Brukade skogar lagrar ungefär en tredjedel mindre kol än orörda skogar gör, säger Karl-Heinz Erb från det österrikiska Alpen-Adria universitetet, som lett studien, i ett pressmeddelande. Upptäckten skulle kunna innebära stora konsekvenser för både klimatpolitik och energipolitik då den visar ett samband mellan minskande kollager i skogarna och användandet av biomassa. Även om skogen kan växa upp igen kommer den inte att lagra lika mycket kol som om den varit orörd. – Detta betyder att det inte går att anta att energi från biomassa inte påverkar klimatet, även om den inte bidrar till avskogningen, säger Karl-Heinz Erb. Martin Thurner från Stockholms universitet är en av forskarna bakom studien, som använt satellitbilder för att kartlägga jordens skogars lagrade kol. – Nu kan vi få tillräckligt bra information om hur vegetationen och biomassan ser ut över hela jordklotet, och vi kan också se effekterna av skogsbruk och inte bara av avskogning, säger Martin Thurner. Forskarna föreslår nu att de brukade skogarna återställs till 90 procent av sin naturliga förmåga att lagra kol, vilket skulle kompensera för sju till tolv år av dagens koldioxidutsläpp. Studien publicerades i Nature.