Industri & Energi
Marin turism – miljöhot eller inte?
Den marina turismen blomstrar och växer i Östersjön. Går det att förena med en bra havsmiljö?
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Giftiga bottenfärger, nedskräpning, slitage på bottenväxter och kustexploatering. Det är några exempel på den miljöpåverkan som följer i spåren av marint fritidsliv och turism i Östersjön.
Enligt en studie gjort av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) är marin turism också den marina näring i Östersjön som växer absolut snabbast.
Men hur påverkas egentligen havsmiljön av denna sektor? Och går expansionen att förena med Sveriges åtagande att leva upp till havsmiljödirektivet och skydda havsmiljön?
Dessa frågor stod i fokus vid ett frukostseminarium anordnat av Östersjöcentrum den 30 augusti.
Max Vretbom, utredare på HaV, inledde morgonen med en övergripande analys av sektorns miljöpåverkan.
– Jämfört med sjöfart och fiske har marin turism en lägre miljöpåverkan. Den har flera mindre påverkansfaktorer som dock sammantaget kan ge effekter, sa Max Vretbom.
Båttrafik ger grumligare vatten
En faktor som kan påverka havsmiljön negativt är den ökade småbåtstrafiken.
Under seminariet presenterade Östersjöcentrums Sofia Wikström pågående forskning om hur trafik med fritidsbåtar påverkar undervattenängar och andra ekologisk viktiga undervattensmiljöer.
– Vi ser tydligt att om det är mycket trafik så blir vattnet grumligare och mindre ljus når ned till botten
– Vi ser tydligt att om det är mycket trafik så blir vattnet grumligare och mindre ljus når ned till botten. Detta drabbar växtligheten, särskilt i naturligt vågskyddade områden, sa Sofia Wikström.
Bottenvegetation är viktig för havsmiljön då den ger skydd för fiskyngel och andra organismer samt binder bottensedimentet och bidrar till klarare vatten.
Införa begränsningar i känsliga miljöer
Hur mycket småbåtstrafiken egentligen sliter på undervattensvegetationen och påverkar havsmiljön är dock inte känt idag. Turistsäsongen i Östersjön är relativt kort och övriga delen av året är påverkan från småbåtar liten.
– Framförallt tror jag att detta är ett problem i områden med båttrafik under hela året. Men hur det ligger till vet vi inte, sa Sofia Wikström.
Det finns flera åtgärder som kan minska fritidsbåtarnas slitage på undervattensmiljöerna, berättade Sofia Wikström. Man kan till exempel införa hastighetsbegränsningar och ankringsförbud i vissa områden, något som är vanligt i USA.
– En annan åtgärd, som än så länge är ovanlig i Sverige, är att införa tillträdesbegränsningar i särskilt i känsliga miljöer, sa Sofia Wikström.
Båtbottenfärger annat problem
Ett annat miljöproblem relaterat till småbåtar är giftiga båtbottenfärger. Britta Eklund är docent vid Stockholm universitet och forskar kring båtbottenfärger och vad man kan göra för att minimera dess effekter på havets organismer.
Hon menar att det allra bästa är att helt enkelt sluta bottenmåla och istället använda någon av de alternativa metoder som finns.
– Borstning av båtens undersida kan idag göras i automatiska borsttvättare, av dykare eller manuellt med ett borstverktyg. Båtskrovsdukar är ett annat bra hjälpmedel, sa Britta Eklund.
Problemet med giftiga båtbottenfärger har fått stor uppmärksamhet de senaste åren och utvecklingen på väg åt rätt håll, menar Britta Eklund.
Många båtägare känner dock inte till att även borttagning av giftig båtbottenfärg kan göras på ett mer miljövänligt sätt.
– Genom att koppla till en industridammsugare i slipen kan man samla upp 90–99 procent av avskrapet, sa Britta Eklund.
Maritim turism och rekreation
Maritima näringar, det vill säga branscher som påverkar och är beroende av hav och kustmiljö, omsätter varje år 160 miljarder kronor i Sverige. Det visar en ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Statistiken omfattar verksamheter som bidrar med varor eller tjänster riktade till maritima verksamheter, eller som är beroende av havet. Den omfattar också statistik om fritidsboenden i kustnära områden. Enligt rapporten står maritima näringar för ungefär 2,2 procent av den totala nettoomsättningen i Sveriges näringsliv. Största delen utgörs av turism och rekreation.
Totalt sysselsätts drygt 73 000 personer i maritima näringar, vilket motsvarar ungefär 2,8 procent av antalet anställda i svenskt näringsliv.
– Rederier och sjöfart dominerar i Västerhavet medan maritim turism och rekreation dominerar i Egentliga Östersjön. Även i Bottniska viken är maritim turism och rekreation den största sektorn, säger Max Vretborn.
Enligt de politiska strategierna för Blå tillväxt i Östersjön ska den marina turismen och rekreationen öka, vilket bland annat innebär en ökning av båttrafik, bad, fritidsfiske och annat nyttjande av havets resurser.
Idag har ca 200 000 fritidsbåtar i Sverige har hemmahamn i havet, och 48 procent av alla svenska fritidshus finns längs kusten.
Källa: HaV
Bra alternativ till användning av båtbottenfärg
• Borsttvätt i vattnet eller lyft och högtryckstvätta
• Skrubba för hand
• Skyddsduk runt skrovet på båtplatsen
• Förvara båten på land när den inte används
• Ultraljudssändare
• Kör in i sötvatten – havstulpaner kan inte leva i sötvatten.
Läs mer här.
Källa: Britta Eklund, Stockholms universitet