Hur utbredd är antibiotikaresistens inom svensk mjölkproduktion? Och är det någon skillnad mellan ekologisk och konventionell produktion? Forskare vid SLU har fått fyra miljoner kronor för att ta reda på hur det ligger till. Svaret söker de i kalvars tarmar.

Användning av antibiotika inom djurnäringen ökar risken för större utbredning av resistenta bakterier. För att begränsa riskerna måste därför användandet av antibiotika minska.

Ta reda på skillnader

Ulf Emanuelson, professor i epidemiologi vid SLU.
Ulf Emanuelson, professor i epidemiologi vid SLU.

Forskare vid SLU ska nu ta reda på hur mycket antibiotika som används inom den svenska mjölkproduktionen.

De vill undersöka om det är någon skillnad mellan ekologisk och konventionell produktion, och se om det går att koppla till hur mycket antibiotikaresistenta bakterier som de hittar.

– Vi vet idag inte om det är någon skillnad mellan ekologiska och konventionella producenter. Men om man bara tittar på kornas hälsostatus så ser vi ingen skillnad i Sverige, ekologiska och konventionella djur är ungefär lika friska, säger Ulf Emanuelson professor vid SLU, som leder projektet.

Eftersom antibiotikaanvändningen inom den svenska djurnäringen generellt är ganska låg tror dock Ulf Emanuelson inte att det är så stor skillnad. Även om den ekologiska produktionen i teorin skulle kunna ligga bättre till.

– Vi vill kunna visa med siffror om det är som vi tror, och innan vi kan säga något säkert om det.

Tarmbakterier en bra indikator

Och för att belysa problematiken ska forskarna leta efter antibiotikaresistenta bakterier i kalvarnas tarmar.

– Just tarmbakterier hos unga kalvar är en bra indikator. Bakterierna vi tittar på är i sig inte sjukdomsframkallande, utan de fungerar som en flagga, ett hjälpmedel för att se om även andra bakterier kan ha utvecklat resistens. Finns resistens hos tarmbakterierna så finns också en risk att det kan överföras till andra bakterier.

Kartlägga attityder

Men hur är då tanken att forskarnas resultat ska kunna minska antibiotikaanvändningen? Ulf Emanuelson tror att om forskarna kan visa hur användningen av antibiotika ger konsekvenser för resistens så är det lättare att ta fram bra råd för den antibiotika som används.

– Den antibiotika som används ska användas på ett bra sätt, men bättre är att förebygga än att behandla. Därför är en viktig del i projektet att också ta reda på mjölkböndernas attityder till användningen av antibiotika. Om man vill kunna förändra så måste folk vara redo att förändra. Om vi får en bättre förståelse för hur det ser ut är det lättare att nå ut och kommunicera frågan.