Flera av de gummigranulat som används tillsammans med konstgräs förorenar sjöar och hav. Nu har två KTH-studenter undersökt de tre vanligaste granulattyperna – resultatet visar att konstgrästypen EPDM ger betydligt fler luftburna partiklar än de andra.

Enligt Naturvårdsverket finns det idag över 1 000 konstgräsplaner i Sverige och cirka 100 nya byggs varje år. Konstgräs används inte bara till fotbollsplaner, det finns även på rid- och golfbanor samt lekplatser. Från Sveriges konstgräsplaner försvinner årligen mellan 2 000 till 4 000 ton gummigranulat enligt IVL Svenska miljöinstitutet. Efter däckslitage är fotbollsplaner med konstgräs den största källan till utsläpp av mikroplaster, vilket är skadligt för havslevande djur. Även de som nyttjar planerna påverkas via luften. KTH-studenterna Roland Nyberg och Oskar Johanssons visar, i sitt kandidatexamensarbete i maskinkonstruktion, att valet av gummigranulat i konstgräs kan ge signifikanta skillnader i antalet luftburna partiklar som bildas, enligt ett pressmeddelande. I de här försöken gav konstgrästypen EPDM betydligt fler luftburna partiklar än konstgrästyperna SBR och TPE. Resultaten från sådana tester kan sedan användas vid konstruktion av konstgräsplaner konstaterar studenterna.