Nu är säsongen i gång på kolonilotterna och många jobbar hårt med lökar och sättpotatis. Genom historien har kolonilotternas funktion i städerna förändrats, och de har setts som en lösning på allt från matbrist till superi.

För bara ett par decennier sedan sågs kolonilotterna som en rest från en svunnen tid, men nu skjuter intresset för att ha lott i höjden.

Vår tids utmaningar i form av hotad biologisk mångfald och klimatförändringar har gett kolonilotterna en delvis ny funktion i städerna, menar Fredrik Björk, miljöhistoriker vid Malmö universitet.

Han forskar om koloniträdgårdarnas historia i Sverige, en berättelse som går tillbaka till slutet av 1800-talet.

− Det var då den organiserade kolonirörelsen växte fram, men egentligen har vi odlat i stadsmiljö ända sedan vi började bosätta oss i städer, säger han.

Det sunda livet på lotten

Kolonirörelsen grundades i Tyskland för omkring 150 år sedan och kom till Sverige via Danmark. De första svenska koloniträdgårdarna etablerades i Malmö. Därifrån spred sig trenden snabbt till andra städer.

Fredrik Björk
Fredrik Björk, miljöhistoriker vid Malmö universitet.

− Koloniområdena blev ett svar på den tidens hållbarhetsdiskussion, säger Fredrik Björk, med tillägget att hållbarhet handlade om andra frågor i slutet av 1800-talet än i dag.

− Livet på kolonin lyftes fram som friskt, sunt och socialt. Satsningar på kolonilotter vände sig till arbetarklassen med en fostrande tanke. Kolonilotterna sågs till exempel som en insats mot det utbredda superiet. Tanken var att folk skulle kanalisera sin energi på lotten i stället.

När de första koloniområdena etablerades i Sverige var varje lott förhållandevis liten, omkring 100 kvadratmeter, men under 1930-talet växte lotterna. Samtidigt började det byggas större kolonistugor där det gick att bo hela sommaren. Detta, förklarar Fredrik Björk, speglar en utveckling där koloniområdena i allt högre grad började förknippas med rekreation.

Priset ökat med tusen procent

Under 1930- och 1940-talet var koloniträdgården populär som en plats att tillbringa sommarsemestern på, men på 1950-talet började intresset för att ha kolonilott att dala.

− Det kan delvis hänga ihop med att många började åka utomlands på semestern. Man sökte en annan typ av rekreation, säger Fredrik Björk.

Han berättar att priserna på kolonistugor sjönk successivt ända fram till 1980-talet. Då började det vända uppåt och upp har det fortsatt. Under de senaste 20 åren har priset på stugor i populära koloniträdgårdar i vissa fall ökat med tusen procent. En stuga som vid millennieskiftet kostade 100 000 kronor säljs i dag för miljonen.

Att odla ger en insikt om att vi är del av ett större ekologiskt system.

− Framför allt under de senaste tio åren har intresset ökat enormt och särskilt de senaste fem åren, säger Fredrik Björk.

Att fler vill ha kolonilott kopplar han ihop med det växande intresset för odling. Han har själv en kolonistuga på området Ärtholmen i Malmö och ser det stora odlingsintresset hos den nya generationen kolonister.

− Vissa odlar upp hela gräsmattan.

Det ökade odlingsintresset tror han speglar ett allmänt växande miljöengagemang där många vill försöka skapa en mer hållbar livsstil och ser maten som en viktig pusselbit.

Uppsving under pandemin

Utöver att vara en plats för semester eller sunt trädgårdsarbete i friska luften har kolonilotterna genom historien setts som en del av den svenska krisberedskapen, fast den funktionen har kommit att överdrivas lite i historieskrivningen, menar Fredrik Björk.

− Det stämmer att lotterna har betraktats som en tillgång för samhället genom att de ökar graden av självförsörjning i städerna, men ibland låter det som att självförsörjning har varit kolonilotternas primära funktion och så är det inte. Det har funnits en rad andra argument, säger han.

Han tycker inte att det finns något som tyder på att den uppåt pekande intresset för att ha kolonilott skulle var på väg att plana ut. Tvärt om. Hans bild är att coronapandemin har bidragit till att ännu fler fått ett intresse för odling. Han tror även att den nya situationen i Europa, med kriget i Ukraina, kan leda till att fler vill ha kolonilott.

− I tider av kris ökar viljan att nå åtminstone en viss nivå av självförsörjning, säger han.

Bidrar till ekologisk hållbarhet

När vi i dag pratar om nyttan med koloniområdena är det framför allt deras ekologiska bidrag som lyfts fram. Lotterna bidrar till den biologiska mångfalden och kan, som grönområden, ge svalka i ett allt varmare klimat. Ur ett samhällsperspektiv anses kolonilotterna, och stadsodling i allmänhet, också bidra till ökad förståelse för hur sammanflätade vi människor är med miljön vi lever i.

− Att odla ger en insikt om att vi är del av ett större ekologiskt system, säger Fredrik Björk.

Även om intresset för att ha kolonilott växer är framtiden för koloniområdena i många fall osäker, menar han.

Han konstaterar att efterfrågan på mark ökar i svenska städer vilket har fått kommuner att börja snegla på koloniträdgårdarna som möjliga platser för nya bostadsområden.

− Det finns en tydlig konflikt mellan intresset för att ha kolonilott och trenden med förtätning. Det återstår att se vilken plats kolonilotterna har i våra framtida städer, säger han.


Charlie Olofsson text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Per Turesson skriver:

    Ett problem är, att koloniernas (och villaträdgårdarnas) bidrag till livsmedelsförsörjningen inte mäts – och därmed inte slår igenom i statistiken. Bara kommersiell odling ingår i bruttonationalprodukten. Det kan innebära, att husbehovsodling i privata trädgårdar underskattas och att Sveriges självförsörjningsgrad är större än man kanske tror eller kan belägga.