Mat & jordbruk
Klimatskatt på mat
Högre skatt på mat med stor klimatpåverkan, kan det vara en lösning för att minska utsläppen från livsmedelskonsumtionen? Det undersöker nu en forskargrupp vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Hela 20 till 30 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser kommer från livsmedelskonsumtionen. Forskning visar att insatser för att klimatanpassa produktionen inte räcker – vi måste göra någonting åt användningen också.
Skatt på klimatpåverkande mat skulle kunna vara en väg framåt, vilket en forskargrupp vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tittar närmare på.
– Vi forskar om hur en klimatskatt på mat skulle kunna fungera och vilka effekter det kan ge, säger Elin Röös, biträdande universitetslektor på SLU.
Tanken är att livsmedelsskatten ska baseras på den klimatpåverkan som mat orsakar – större klimatpåverkan ger alltså ett dyrare pris i butik. Exakt hur skatten ska utformas har forskarna inte kommit fram till ännu, men det lutar åt en procentsats som läggs på produkten, liknande moms.
Skatt kan minska klimatutsläppen
En tidigare studie visar exempelvis att en skatt på mellan 10 och 30 procent på kött och mejeriprodukter kan minska klimatutsläppen med upp till 12 procent. Skattesatsen anpassas alltså utifrån varans klimatpåverkan, och här blir det lite knivigt.
Utsläppen uppstår i olika led; lustgas och metan vid användning av gödsel, metan från uppfödning av idisslande djur samt koldioxid vid förädling, paketering, lagring, tillagning och naturligtvis vid transporter.
– Det går att göra beräkningen hur detaljerad som helst, men det måste vara praktiskt möjligt att genomföra, säger Elin Röös.
Inom handeln pratar man om priskänslighet – det vill säga hur mycket efterfrågan på en vara påverkas av prisförändringar. Här kommer projektets nationalekonomer in i bilden, de laborerar med historiska data om försäljningspris och antal sålda produkter av olika sorters mat.
Hitta nivå för bäst effekt
På så sätt får de reda på hur priskänsliga konsumenter är inom olika varugrupper.
– Det ger oss en indikation på vilka nivåer en skatt ska ligga på för att ge effekt. Vi kommer också att beräkna hur skatten slår mot hög- och låginkomsttagare och hur den påverkar lönsamheten i jordbruksföretag, säger Elin Röös.
Vilka konkreta effekter tror hon att projektet kommer att få?
– Det beror helt på hur pass stor skatt politikerna till slut vågar besluta om. Ju större skatt desto högre påverkan. Dessutom ger skatten en inkomst som kan användas till klimat-investeringar.
Risker med en klimatskatt
En riskfaktor som Elin Röös lyfter fram är att det kan anses kontroversiellt att styra över folks matvanor.
– Men samtidigt så styrs vi hela tiden till exempel via reklam och vad barnen serveras i skolan. Så en påverkan som är bra för både miljö och hälsa borde inte vara så konstigt, säger hon.
Andra potentiella risker som Elin Röös lyfter fram med en klimatskatt är om den inte skulle förändra konsumtionen så att utsläppen minskar, att den blir dyr att införa och administrera eller att den styr mot mer ohälsosamma konsumtionsmönster. Och vad händer om olika intressen står mott varandra – exempelvis klimat gentemot hälsa?
– Det blir en politisk fråga, säger Elin Röös.
Projektet, som finansieras av Naturvårdsverket, pågår i två år till men redan till hösten hoppas Elin Röös på att forskargruppen ska kunna presentera konkreta resultat.