Just nu skördas det äpplen för fullt runtom i Sverige, men hur klarar våra äpplen framtidens varmare klimat? Häng med Extrakt till ett frodigt och grönskande Kivik.

Att ett förändrat klimat ställer nya krav på de svenska äppelodlarna har blivit alltmer uppenbart de senaste åren.

– Tidigare hade vi specialår – när något ovanligt hände – ungefär vart tionde år. Men nu är det tvärtom, det som vi tidigare såg som normalår inträffar i stället vart tionde år, berättar Jan Flemming Jensen, odlingschef på Kiviks musteri.

Det ”nya normala” är en rad olika väderförhållanden som påverkar skörden; varma vintrar, frost sent på våren, torra somrar. Starka vindar, skyfall, hagel är andra exempel. Både 2016 och 2017 fick odlarna problem med frost medan 2018 och 2019 var ovanligt torrt.

– Många av de riktigt gamla sorterna gillar inte varma somrar, exempelvis Gravensteiner, en sort vi använder mycket i våra muster. Och i fjol haglade det i september, vilket vi inte har sett tidigare. Det händer hela tiden nya saker.

Naturligtvis kan tekniska åtgärder sättas in, exempelvis kan lövhäckar skydda mot starka vindar, bevattningssystem mot torka, dränering mot skyfall och hagelskydd samt fläktar minska kylan vid frost.
– Nästan alla odlare har bevattningsteknik i dag, ingen vågar köra utan det, säger Jan Flemming Jensen.

Utvecklar nya äppelsorter

Kiviks Musteri samarbetar med SLU i projektet Härdiga must- och cideräppelsorter, som syftar till att utveckla nya, svenska äppelsorter. Målet är inte specifikt att anpassa odlingarna inför ett nytt klimat, men klimataspekterna har naturligtvis påverkan och spelar en avgörande roll.


Kimmo Rumpunen, forskare vid SLU. Foto: SLU

– Det är dags att tänka på hur framtidens äppelodlingar ska se ut, för morgondagen är snart här, säger Kimmo Rumpunen, forskare och växtförädlare av äpplen vid Institutionen för växtförädling på SLU Alnarp och Balsgård.

– Det tar 15 till 20 år att få fram en ny äppelsort så vi måste beakta vilka förhållanden som kommer att råda då redan nu när vi gör korsningar, förklarar han.

Dessa uppskattningar är mycket svåra.
– Prognoser visar på varmare vintrar vilket ger tidigare igångsättning av säsongen, alltså att äppelträden börjar växa och blomma tidigare.

Hårfin balans mellan värme och kyla

Tidigare blomning låter kanske positivt, men då utslagna äppelblommor inte tål minusgrader så är kombinationen blomning och frostnätter ödesdiger. Det är en hårfin balans mellan värme och kyla för att äppelträden ska växa optimalt. Äpplen går exempelvis inte att odla i åretruntvarma miljöer, de behöver en period av vila som bryts av vinterns kyla.

– Att för lite kyla ger dålig blomning har vi redan sett, exempelvis i södra Tyskland. I Sverige är vi inte där ännu, men det kan skapa problem framöver.

Det är dags att tänka på hur framtidens äppelodlingar ska se ut, för morgondagen är snart här

Varmare klimat ökar risk för angrepp av svampsjukdomar och försämrad kvalitet på frukten; varmare och senare säsong ger mindre färgade äpplen eftersom färgen påverkas både av ljus och temperaturskillnader mellan dag och natt.

2012 startades nya försök med must- och cideräppelsorter. Nu har de bästa äppelsorterna korsats med målet att få fram svenska äpplen och äppelsorter som ger naturligt ljus must utan att – som i dag – behöva tillsätta askorbinsyra.

– Vi är bara i början av detta nya växtförädlingsprogram. Det kommer att ta lång tid innan fröplantorna börjar blomma och kan utvärderas men vi hoppas få fram sorter som är friska, anpassade för klimatet, och lagom bittersöta i smaken, säger Kimmo Rumpunen.

Årets äppelskörd

Jan Flemming Jensen berättar att många av de äppelsorter vi ser i svenska odlingar i dag är utländska, och att man på Kiviks musteri vill få fram bra sorter anpassade för svenska förhållanden. Denna önskan ledde fram till den nya sorten Henric Åkesson, döpt efter musteriets grundare.

– Den verkar fungera bra, vi ska använda den till must i år. Henric Åkesson är en tålig sort både som träd och frukt. Äpplet har ett förhållandevis hårt skal som ger bättre hållbarhet. Smaken har den karaktäristiska nordiska syrligheten och en arom som passar bra till must.

Äppelskörden sommaren 2020 har påverkats av frost i maj, tidig blomning följt av ett kallt juli.

– Det blir nog ingen superskörd som det blev för något år sedan, men det kommer att finnas bra med svenska äpplen i butikerna, säger Jan Flemming Jensen.

Härdiga must- och cideräpplesorter

Projektet kommer att ta fram härdiga must- och cideräpplesorter för en expanderande svensk dryckesproduktion och innovativ produktutveckling. Det är särskilt önskvärt att utveckla härdiga, bittersöta cideräpplesorter (hög halt fenoler, hög sockerhalt och låg syrahalt) som tillsammans med industrifrukt av dessertäpplesorter kan användas vid tillverkning av unik svensk cider.

Intresset för att tillverka cider från svenskodlade äpplen är stort. Svenskodlade dessertäpplen har inte tillräckligt med bitterämnen ((poly)fenoler) och har ofta för hög syrahalt för tillverkning av kvalitetscider. Sverige har ingen tradition av att odla cideräpplesorter och de flesta utländska sorter som hittills testats mognar alltför sent och är inte klimatanpassade.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.