Betet från naturbetesmarker är en resurs som i dag inte används fullt ut eftersom de kan vara svårtillgängliga och omöjliga att stängsla in. Kan virtuella stängsel vara lösningen?

Att sätta upp stängsel är en tidskrävande och dyr process för lantbrukare, så det kanske inte är så överraskade att intresset för Per Peetz Nielsens projekt om virtuella stängsel har väckt stort intresse. Han forskar om djurvälfärd vid RISE och är i startgroparna för att testa dessa stängsel på kor. Men vad är egentligen ett virtuellt stängsel?

– Varje ko bär ett halsband som både är uppkopplat via GPS-nätet och telenätet och fungerar så att lantbrukaren via en app i telefonen ritar in betesområdet på en karta. När ett djur passerar den utritade gränsen låter en ljudsignal i 20 sekunder. Vänder djuret så stoppas signalen, men fortsätter det åt fel håll så avger halsbandet en svag elektrisk stöt.

Får en varningssignal

Elstöt låter ju otrevligt, men Per Peetz Nielsen intygar att stöten är betydligt svagare än ett vanligt elstängsel.

Per Peetz Nielsen, forskare vid Rise.

– Den är tänkt att uppfattas som obehaglig men inte smärtsam. Den absolut största skillnaden från vanligt elstängsel är att med virtuella stängslen får djuren en varningssignal innan de får en elstöt, vilket betyder att elstöten är förutsebar, vilket kan minska stressnivån jämfört med ett vanligt elstängsel.

Om djuret fortsätter framåt efter den första elstöten så kommer en ny ljudsignal att spelas upp. Samma procedur upprepas, om djuret inte vänder tillbaka avges ytterligare en svag elektrisk stöt. Detta upprepas maximalt tre gånger. Det vill säga djuret kan få maximalt tre stötar vid ett tillfälle därefter stängs systemet av. Lantbrukaren får då en notis i sin app om att djuret har rymt.

Outnyttjad mark kan användas till bete

Vilka fördelar har då de virtuella stängslen? Utöver att det är tidsbesparande för lantbrukaren, som i stället för att snickra upp ett fysiskt stängsel kan rita upp det hemma vid frukostbordet, så gör det att tidigare outnyttjad mark, till exempel naturbetesmarker och slåtterängar kan användas till bete.

Bete på dessa marker behövs för att upprätthålla de ekologiska förhållandena, och på så sätt gynna den biologiska mångfalden.

De kan också användas för att stänga ute djuren från områden under vissa perioder, exempelvis för att fåglar ska få häcka i lugn och ro eller att känsliga och sällsynta arter kan blomma ostört.

– Området kan ändras från dag till dag, vilket skyddar marken från överbetning.

Undersöker stresspåverkan

I djurskyddsförordningen finns ett förbud mot utrustning som ger elektrisk stöt. Vanliga elstängsel utomhus är dock undantagna från förbudet, men detta undantag omfattar inte virtuella stängsel. 

Virtuella system används i Norge och Australien, men för att komma framåt i frågan om de virtuella stängslens framtid i Sverige krävs bättre kunskap om djurens förmåga att lära sig tekniken och dess stresspåverkan. Och just det ska Per Peetz Nielsen och hans kollegor på RISE nu gå vidare med genom att testa tekniken på ett antal gårdar. Han är hoppfull om resultatet.

– Forskning från bland annat Australien och Norge har visat att djuren inom två till tre dagar lär sig att använda virtuella stängsel med minimal stresspåverkan.

Mer om projektet:

Projektet om virtuella stängsel är en del av SustAinimal en centrumbildning som skall arbeta med att identifiera produktionsdjurens roll för ökad, hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i Sverige.

SustAinimal är en av de fyra centrum för hållbarhet och konkurrenskraft i livsmedelssystemet som forskningsrådet Formas finansierar. Syftet med dessa centrum är att bidra till utveckling och innovation samt stärka kunskap och kompetens i hela livsmedelskedjan genom nära samarbete mellan forskare, näringsliv och andra aktörer i samhället. I satsningen fördelas 192 miljoner kronor mellan fyra centrumbildningar med ett stort antal deltagande parter runt om i Sverige.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.