Kanske har du hört talas om medelhavskost som ett hälsosamt val av mat? Men forskare misstänker att även nordisk kost kan erbjuda bra livsmedel för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.

Hjärt- och kärlsjukdomar är enligt Socialstyrelsen den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Dessa sjukdomar orsakas av åderförfettning, vilket innebär att fett samlas i blodkärlen. Det skadliga fettet lagras i något som kallas för plack, och i ett nytt projekt ska forskare undersöka om mängden plack kan minska genom en diet baserad på så kallad hälsosam nordisk kost, men vad innebär egentligen det?

– Den är till stor del växtbaserad, rik på kolesterolsänkande fetter och innehåller mycket fibrer, säger Fredrik Rosqvist, forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

Viktigaste orsaken till hjärtsjukdom

Konkret innehåller den nordiska kosten som forskarna ska testa i projektet fetter från rapsolja och solrosfrön, fibrer från fullkornsråg och havre samt fiberrika kolhydrater som frukt, bär och olika sorters kål.

 Fredrik Rosqvist
Fredrik Rosqvist, forskare vid Uppsala universitet.

För just maten är en av de viktigaste orsakerna till hjärtsjukdom, berättar Fredrik Rosqvist. Målet med projektet, som är ett samarbete mellan kardiologer och näringsforskare, är att undersöka om en hälsosam nordisk kost kan bromsa åderförfettningen.

– Vår hypotes är att hälsosam nordisk kost minskar både plackstorleken och förekomst av plack, och därmed minskar hjärtrisken. Vi kommer även undersöka om den nordiska kosten kan sänka blodfetter, blodtryck och inflammationer i kroppen.

Förhindra ytterligare sjukdom

Över hundra hjärtinfarktpatienter kommer genom lottning att väljas ut att testa två olika dieter; hälsosam nordisk kost, eller livsmedelsverkets gällande kostråd. Under tiden kommer plack i hjärtats blodkärl att mätas med avancerad bildteknik, så kallad datortomografi.

– Vi hoppas kunna visa tydliga skillnader på plackens storlek och minskade inflammationer till förmån för nordisk hälsosam kost.

Behovet av vetenskapligt beprövade kostrekommendationer för behandling av hjärtinfarkt är stort.

– Om en hälsosam nordisk kost kan bromsa åderförfettning, så är det ny och viktig kunskap för alla som drabbas av hjärtinfarkt. I dag saknas vetenskapliga kostråd för hur vi ska behandla personer som tidigare har fått en hjärtinfarkt för att förebygga att de drabbas igen. Vi hoppas genom detta projekt kunna ge läkare bättre verktyg genom förbättrade kostrekommendationer för att förhindra ytterligare sjukdom.


Karin Montgomerytext

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • cathrine skriver:

    Flera läsare har hört av sig och frågat om det stämmer att det saknas vetenskapliga kostråd för hur vi ska behandla personer som tidigare fått en hjärtinfarkt att förebygga att de drabbas igen. Vi på Extrakt skickade tillbaka frågan till Fredrik Rosqvist som svarade så här:

    ”Nordiska näringsrekommendationer, NNR, är avsedda för den allmänna befolkningen, inte grupper med sjukdom. NNR är avsedd för prevention, inte behandling. Den djupa vetenskapliga evidensen bakom NNR baseras nästan uteslutande på friska populationer. PREDIMED-studien har ju tydligt visat kostens betydelse för primärprevention, men det finns få randomiserade koststudier på sekundärprevention. Den snart 30 år gamla Lyon Diet Heart study torde vara det tyngsta vi har gällande kost och sekundärprevention av hjärt-kärlsjukdom? Denna studie utfördes när den medicinska behandlingen såg annorlunda ut än idag, liksom i en annan befolkning. Randomiserade koststudier i modernt behandlingslandskap, liksom i nordisk kontext, är otvivelaktigt av stort värde – både vetenskapligt och kliniskt. Det är förstås fullt rimligt att anta att det som gäller för primärprevention också är gynnsamt för sekundärprevention, och det är bland annat det vi vill kunna visa. Evidens banar vägen för kostens roll/tyngd i behandlingsriktlinjer.”