Att fluor förebygger karies vet du säkert redan, men samtidigt cirkulerar en rad skrämmande budskap om ämnets negativa påverkan på barns hälsa. Vad är egentligen sant och hur ska vi förhålla oss till fluor? Det ska forskare ta reda på i ett nytt projekt.

Vi får i oss fluor genom naturligt förorenat dricksvatten, flaskvatten, mat (exempelvis bordssalt, fisk och te) samt olika tandvårdsprodukter. En begränsad mängd fluor är bra för tandhälsan och skyddar mot karies. Höga halter kan däremot ha skadlig inverkan på tänder och ben.

– I områden med naturligt höga fluorhalter i dricksvattnet, till exempel i vissa delar av Kina, kan man se att det ger gula fläckar på tänder, säger Maria Kippler som är forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

I andra länder, till exempel i USA, tillsätts fluor i dricksvatten för att främja tandhälsa. Världshälsoorganisationens – och Sveriges – riktvärde för fluor i dricksvatten är 1,5 mg per liter.

– I Sverige har många kommunalt dricksvatten och där har vi god kontroll på fluorhalten. Nästan alla kommuner ligger under WHO:s riktvärden.

Är fluor skadligt?

I privata brunnar är kontrollen sämre och Maria Kippler misstänker att det här kan förekomma högre fluorhalter.

Maria Kippler forskare vid Karolinska Institutet. Foto: Anna Persson

– Det är frivilligt att lämna vattnet från sin egen brunn till analys. Att testa sitt vatten är dyrt och här finns ett mörkertal.

Men vad är egentligen grejen med fluor? En snabb googling ringar in debatten – det finns en uttalad misstanke om ämnets skadliga påverkan på vår – och framförallt våra barns – hälsa. Vilka belägg finns för att fluor skulle vara skadligt?

– Det vetenskapliga underlaget är fortfarande mycket osäkert, men trots det har information spridits via sociala medier och skapat stor oro, speciellt bland föräldrar.

Skapar oro hos föräldrar

Om oron är obefogad eller inte är svårt att avgöra, men ny forskning antyder att exponering för fluor tidigt i livet kan påverka nervsystemet negativt. Bland annat nämns effekter som sänkt intelligens och förändrat beteende.

– I dagsläget finns det inga svenska studier som har mätt exponeringen för fluor, varken hos barn eller hos deras föräldrar. Därför finns ett stort behov av mer forskning om exponering och fluorets möjliga negativa sidor, säger Maria Kippler.

Samtidigt ökar karies hos små barn, så oroliga föräldrar ställs inför ett dilemma. Det här vill Maria Kippler och hennes kollegor råda bot på i ett nytt projekt. Det övergripande syftet är att klargöra om, och i sådant fall hur, exponeringen för fluor tidigt i livet påverkar barns utveckling och hälsa.

Väga risk mot nytta

Forskarna har inlett en studie med cirka 650 mammor samt deras barn. Mängden fluor i urinen mäts hos gravida kvinnor och deras barn vid fyra månader och fyra års ålder. Barnen kommer även att följas vad gäller en rad olika parametrar: kognitiva förmåga, beteende, immunsystemets utveckling, allergi och tillväxt upp till fyra års ålder.

– Vi har samlat in prover från mammorna och vi kan redan nu se att endast ett fåtal har högre koncentration än gränsvärdet. Nu ska vi ta reda på varifrån dessa förhöjda värden kommer. Är det något i dricksvattnet, någonting annat de dricker eller äter? Vi vet exempelvis att många gravida dricker mycket mineralvatten, vilket kan innehålla relativt mycket fluor.

Resultaten kan ge underlag för vetenskapligt grundande råd och rekommendationer för myndigheter som Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Naturvårdsverket.

– Det handlar om att väga risk mot nytta. Om fluor är bra för en viss hälsoaspekt men farligt för en annan så är det viktigt att veta mer, säger Maria Kippler.