Uppsalaforskaren Erik Melander har i sin forskning visat att det finns ett samband mellan jämställdhet och fred. Han följer utvecklingen i Ukraina och tror att ryska kvinnor kan få betydelse för hur länge Putinregimen kan fortsätta sin invasion.

Ända sedan Vladimir Putin invaderade Ukraina för knapp två veckor sedan har det anordnats protester i Ryssland mot kriget.

− För att lyckas måste de få med sig en så stor del av befolkningen att militären till slut byter sida, säger Erik Melander, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

Det är svårt att få en tillförlitlig bild av hur omfattande de ryska protesterna mot kriget är, men Erik Melander uppfattar protesterna som utbredda.

− I Ryssland är det riskabelt att protestera mot regimen. Att många ändå gör det tyder på ett stort motstånd, säger han.

Han uppfattar att det är många kvinnor som deltar i demonstrationerna.

− Det är den bilden jag får när jag tittar på foton som sprids i sociala medier. Där syns många kvinnor och mycket ungdomar.

”Mer framgångsrika om kvinnor deltar”

Att kvinnor deltar i protesterna mot det pågående kriget har betydelse av flera skäl, menar Erik Melander.

Erik Melander, professor vid Uppsala universitet.

− Forskning visar att protester blir mer framgångsrika om kvinnor deltar, säger han.

Att det finns en bredd bland dem som gör motstånd är nödvändigt för att man ska uppnå en kritisk massa, men att just kvinnor deltar har också ett starkt symbolvärde i länder med konservativ syn på kön.

− Att kvinnor går ut i protest skickar en signal om att frågan verkligen är viktig. Det ser också väldigt illa ut när polisen använder våld mot kvinnor, något som hänger ihop med föreställningar om att kvinnor ska fredas.

Polisingripande blev viralt

Ett videoklipp från de ryska protesterna som har blivit viralt visar en äldre kvinna som ska ha överlevt belägringen av Leningrad under andra världskriget.

− Filmen visar hur hon släpas bort av beväpnad polis. Det ser väldigt illa ut.

Erik Melander beskriver det som att det finns en stark tradition av regimkritiska kvinnor i Ryssland. Han nämner särskilt organiseringen bland soldatmödrar.

− Unga ryska män tvingas genomföra en brutal militärtjänstgöring och det finns ett starkt krigsmotstånd bland mödrar som vill skydda sina söner. Jag vet inte i vilken utsträckning soldatmödrarna har deltagit i protesterna de senaste veckorna, men generellt är de en jätteviktig kraft.

Hyllning av krigisk manlighet

I sin forskning har Erik Melander sett att jämställda samhällen är mer fredliga än andra. Det, menar han, kan kanske hjälpa oss att förstå varför Putins Ryssland har invaderat Ukraina.

− I samhällen där det anses rättfärdigat att använda våld för att dominera andra brukar många också tycka att det är okej att förtrycka kvinnor och minoritetsgrupper. Här finns också ofta en uppfattning om krigisk manlighet som något naturligt och bra, säger han och konstaterar att Putin själv gestaltar en sådan manlighetsnorm.

− Han ska lyfta Ryssland från att vara ”förnedrat och splittrat” till att bli ett land som är ”starkt och dominant”.

Bara män runt förhandlingsbordet

Generellt är krig starkt manligt kodat. Även i fredsprocesser lyser kvinnor ofta med sin frånvaro.

− Det illustreras just nu tydligt i förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina, säger Erik Melander.

Vid bilderna från förhandlingarna på gränsen mellan Ukraina och Belarus syns bara män runt bordet.

− Vi vet att chanserna att nå fred är större om kvinnor involveras i fredsprocessen. Man får mer kompetenta personer om man inte utestänger halva befolkningen. Det är ett skäl till att det är dumt att ha en diplomatkår som bara består av män. Vi vet också att chanserna att nå en långsiktigt hållbar fred ökar om olika grupper i samhället deltar och bidrar med sina perspektiv i fredsprocessen.