”Vi har dopat vädret med växthusgaser, detta är resultatet. Och det kommer mer.” Det skriver meterologen och klimatexperten Martin Hedberg i ett inlägg.

Många forskare har svarat på journalisters frågor om sommarens värmebölja och bränder är kopplade till klimatförändringar. I förrgår citerades tre forskare i en artikel i Expressen.

– Det är en sån där fråga som man får varenda gång det inträffar något extremt. Oavsett om det är torka och skogsbränder eller om det är översvämningar. Och svaret är alltid detsamma – att just detta händer just nu kan man inte säkert koppla till klimatförändringarna, sa Michael Tjernström, klimatforskare och professor i meteorologi vid Stockholms universitet, till Expressen.

De två övriga forskarna, Helen Ivars Grape, hydrolog på SMHI, och Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, uttalade sig liknande.

– Att titta enskilt på Sverige under ett år är för kort tid. Just nu upplever vi en extremt varm sommar, men vädret under en enskild period kan avvika från det normala, sa Helen Ivars Grape.

I artikeln sammanfattades forskarnas uttalanden som att de svenska skogsbränderna inte kan kopplas till klimatförändringar, vilket enligt meterologen Martin Hedberg är felaktigt.

"De uttalanden som forskarna gör är förföriskt lätta att tolka som att: vi hade haft såväl torka och värmebölja som dessa skogsbränder även om vi inte hade påverkat klimatet och även om jordens medeltemperatur inte stigit med en grad inom loppet av ett par decennier. Men notera att ingen av dem påstår detta! (...) Beviset för att vi påverkar klimatet finns i långa mätserier av väderdata, inte i enskilda händelser. Det är därför som journalistens egna slutsats i ingressen ”De svenska skogsbränderna kan inte kopplas till klimatförändringar…” är direkt felaktig."

Martin Hedberg menar att det handlar om sannolikheter, och säger med NASA som källa att vi har skapat en situation där värmeböljor globalt är 100 gånger så sannolika som de var under 50-, 60- och 70-talet. Samtidigt är dagens värmeböljor också varmare än de var då. Forskare kom nyligen fram till att nuvarande värmebölja i norra Europa är dubbelt så sannolik jämfört med om vi inte skulle haft klimatförändringar.

Martin Hedberg går också igenom hur golfströmmen och jetvindar påverkar högtryck, och drar slutsatsen att "det är vi som har skapat den här situationen. Det är inte slumpen, 'naturliga variationer' eller 'hade hänt i alla fall'. Detta vid 1°C uppvärmning. Vädret med värmebölja, torka och bränder är en konsekvens av att människan har påverkat klimatet, främst genom enorma utsläpp av växthusgaser."

Läs Martin Hedbergs inlägg här


Beatrice Rindevall

Lämna ett svar till Beatrice Rindevall Avbryt svar

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Dag Lindgren skriver:

    ”Martin Hedberg menar att det handlar om sannolikheter, och säger att vi har skapat en situation där värmeböljor idag är 100 gånger så sannolika som de var under 50-, 60- och 70-talet. Samtidigt är dagens värmeböljor också varmare än de var då.”
    Jag betraktar detta som allvarligt missledande.
    Den äldsta serien av temperaturobservationer vi har i Sverige är Uppsala och den därnäst äldsta Stockholm. Den högsta uppmätta temperaturen i Uppsala inträffade 9 juli 1933 och i Stockholm den 3 juli 1811. Om värmeböljor vore hundra gånger vanligare och varmare nu förväntas det väl rekordtemperaturer efter 1950?
    Det har nog blivit i genomsnitt något varmare på sommarhalvåret nu än 1950, men fortfarande förefaller ”slumpen” som en viktigare förklaring för extremt väder än global uppvärmning. Sannolikheten för en så extrem ”värmebölja” som 2018 är nog lite större de närmaste decennierna. Men inte mycket, definitivt inte hundrafalt större.

    • Beatrice Rindevall skriver:

      Hej Dag! Tack för din kommentar! Martin Hedberg använder NASA som källa, du kan kika på den här: http://www.pnas.org/content/pnas/109/37/E2415.full.pdf

      Jag håller med om att jag borde varit tydligare att det är en global uträkning. Häromdagen kom en nyhet om forskare som räknat på just värmeböljan i norra Europa där de menade att det nu är dubbelt så sannolikt. Jag uppdaterar texten med den informationen.

  • Dag Lindgren skriver:

    Jag anser det är oansvarigt av EXTRAKT att föra vidare enstaka spekulationer av enstaka forskare på det här sättet, men vill inte gå i polemik mot ett uttalande som enligt artikeln knappast delas av mer erkända klimatuttalare.
    ”Martin Hedberg menar att det handlar om sannolikheter, och säger att vi har skapat en situation där värmeböljor idag är 100 gånger så sannolika som de var under 70-talet. Samtidigt är dagens värmeböljor också varmare än de var då.
    Det är inte slumpen, ‘naturliga variationer’ eller ‘hade hänt i alla fall’. Detta vid 1°C uppvärmning.”

    Jag tror att ”global warming” är en komponent i att 2018 blev så varmt och torrt och ser det som ett ytterligare argument för åtgärder att minska utsläppen. Men 100 ggr riskökning idag ter sig som en populistisk överdrift, som inte borde föra vidare av ansvarskännande journalister eller deras redaktioner.

    Enligt Wikopedia är extremtempen i Sverige: ”Den högsta temperaturen i Sverige uppmättes i Ultuna (9 juli 1933) och i Målilla (29 juni 1947). På båda ställen var temperaturen 38,0 ºC.
    Sveriges högsta månadsmedeltemperatur är 21,8 °C och uppmättes i juli 1901 i Karlstad i Värmland samt i juli 1914 i Linköping i Östergötland”

    Varför skulle dessa extremer inte slagits senare, om extremer blivit 100 gånger vanligare?

    • Beatrice Rindevall skriver:

      Hej igen Dag! Se gärna svar på din andra kommentar, där NASA alltså är källan och inte Hedbergs egna uttalande.