Klimatförändringar kan ge oss nordbor ännu mörkare vintrar i framtiden, hur påverkar det vår psykiska hälsa? Det ska forskare ta reda på i ett nytt projekt, där svenska och finska forskare samarbetar.

När det är som allra mörkast på våra nordliga breddgrader så har snön en viktig funktion i att reflektera det begränsade dagsljus som finns, och miljön känns ljusare. Kallare klimat ger också minskad molnbildning och därmed ökad ljusinstrålning. Dessa effekter riskerar dock att avta med stigande temperaturer, och vi kan få en mörkare tillvaro framöver.

Jaana Halonen
Jaana Halonen, forskare vid Stockholms universitet.

– Det gör att den psykiska påverkan av mörkret, som vi redan i dag upplever i Finland och Sverige, kan förvärras.

Det säger Jaana Halonen, forskare vid stressforskningsinstitutet på Stockholm Universitet, som i forskningsprojektet Varmare och mörkare klimat: Effekter på psykisk hälsa och hälsobeteenden ska ta reda på mer om mörkrets påverkan på vår psykiska hälsa. Forskarna ska jämföra mörkare och ljusare år cirka 15 år bakåt i tiden för att leta efter samband.

– Det kan till exempel handla om ifall användningen av antidepressiva läkemedel har ökat under mörkare år, eller om antalet sjukskrivningar har påverkats.

Stora förhoppningar

De meteorologiska variabler som ska granskas i studien är exempelvis solstrålning, nederbörd och molnighet, där materialet hämtas från SMHI och dess finska motsvarighet.

– Psykiska hälsoeffekter av minskat dagsljus under vintermånaderna på grund av ökat molntäcke och minskat snötäcke har inte studerats i våra länder tidigare, så vi har stora förhoppningar på projektet.

Vilka resultat hoppas hon då finna?

– Ur ett folkhälsoperspektiv så vore det ju så klart bra om det saknades samband mellan mörker och psykisk ohälsa, men finns de är det bra att känna till.

Hon betonar att studien kan leda till nya rekommendationer inom sjukvården, men också arbetsgivare och anställda kan ha nytta av denna kunskap, för att skapa bättre arbetsmiljö. Det kan även handla om sociala insatser, medicin, motion och ljusbehandling.

Bättre förberedda

I dag används främst dagsljuslampor och motion för att underlätta för patienter som lider av den mörkare årstiden. Forskningsunderlaget om ljusterapi och dagsljuslampor ger dock inga entydiga svar.

– Det är osäkert, men det skadar ju i alla fall inte, så det kan vara värt att prova. Men om vi hittar samband mellan mörker och psykisk ohälsa i vår studie så kan vi i nästa steg titta på vilka insatser som ger effekt.

Projektet ska pågå i tre till fyra år, och resultaten kan förbättra möjligheterna att rusta oss inför ett varmare klimat.

– Om vi kan ge bättre information är vi mer förberedda inför framtiden, vet vi hur psykisk ohälsa kan förebyggas så är det en stor fördel.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.