20 000 kilo. Det är svenskens genomsnittsvikt om vi – utöver de kalorier vi äter – inkluderar den energi vi använder i vår vardag. Detta ska nu visualiseras i ett nytt forsknings- och konstprojekt.

Ju större du är, desto mer behöver du äta. Men vad skulle hända om vi inkluderade all den energi vi använder i vårt vardagsliv; bränslet som driver våra fordon, det varma vattnet som värmer våra hem och elektriciteten som lyser upp städerna och driver Internet? Det har forskare tagit reda på och kommit fram till att genomsnittssvensken i så fall väger runt 20 000 kilo.

Om vi var tvungna att äta all den energi vi använder i vår vardag, då skulle vi vara jättestora, och jag ville visualisera det ohållbara i detta.

– Det går att räkna ut hur mycket energi alla levande varelser förbrukar genom beräkningar utifrån dess vikt. Men människor skiljer sig från andra djur eftersom vi kan få energi på andra sätt, exempelvis genom att göra upp eld eller genom att använda fossila bränslen. En normal svensk kan lätt förbruka 50 till 100 gånger mer energi än det vi äter, berättar Daniel Pargman, projektledare för projektet Från Homo Sapiens till Homo Colossus.

Lika stora som våra energifotavtryck

Daniel Pargman, forskare vid KTH.

Tanken att illustrera detta perspektiv visuellt växte fram efter att han i sin undervisning som doktor vid KTH under flera år använt begreppet Homo Colossus, ett begrepp som myntades för 30 år sedan av forskaren William Robert Catton, och som kortfattat går ut på idén att vi är lika stora som våra energifotavtryck.

– Om vi var tvungna att äta all den energi vi använder i vår vardag, då skulle vi vara jättestora, och jag ville visualisera det ohållbara i detta.

För att göra detta kommer forskarna ta fram olika personas, exempelvis den fattiga ensamstående mamman som kämpar för att få ihop vardagsekonomin och chefen som flyger flera gånger i veckan.
– Storleken på deras energifotavtryck skiljer sig naturligtvis dramatiskt.

12 meter höga figurer

Rent konkret kommer olika personas att visas virtuellt genom en så kallad Augmented Reality-app. Det innebär att en överlagrad verklighet visas på användarens mobilskärm.

Användaren kommer att behöva lyfta mobilen mot himlen och hålla den på armlängds avstånd för att se helheten.

– I genomsnitt kommer dessa virtuella figurer att bli runt 12 meter höga, så användaren kommer att behöva lyfta mobilen mot himlen och hålla den på armlängds avstånd för att se helheten.

Projektet har just fått finansiering av forskningsrådet Formas. De synliga resultaten väntas först om cirka tre år och begränsas till att omfatta Stockholm stad, som utöver KTH och Konsthögskolan är en av organisationerna som är mer i projektet.

Väcka förundran och nyfikenhet

I likhet med Pokemon Go, där så kallade gym samlar spelare till geografiska platser, kommer forskarna att leta efter lämpliga platser där dessa ”figurer” ska vara möjliga att ses virtuellt.

Vad hoppas ni uppnå genom projektet?
– Vi vill att installationen ska överraska och att åskådare ska bli häpna, förundrade och nyfikna. Konst får oss att ifrågasätta och väcka tankar – allt det som vi forskare inte är så bra på i vanliga fall, säger Daniel Pargman.

Om projektet

I projektet Från Homo Sapiens till Homo Colossus: Att visualisera vårt energifotavtryck ska konstinstallationer förmedlar idén om svenskars energifotavtryck genom ett tankeexperiment.

Idén att vi är lika stora som våra energifotavtryck kallas Homo Colossus. Projektet syftar till att förmedla denna idé genom konst, augmented reality, en museiutställning och genom att interaktivt visualisera olika svenskars energifotavtryck.

En kommunikationsstrategi i fyra steg används för att förmedla en förståelse för svenskars energiförbrukning. Inledningsvis undersöker KTH, KKH och Stockholms stad var i staden man kan placera ut ett antal konstinstallationer. Därefter kommer projektet att utveckla och lansera en Augmented Reality-app till smartphones som interaktivt förstärker dessa installationer.

Sedan kommer allmänheten att kunna interagera med en mobilapp och installationerna. Slutligen kommer projektet, i samarbete med Tekniska Museet, att kurera en tillfällig utställning där publiken vidare kan utforska frågor om våra energifotavtryck.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Torbjörn Albért skriver:

    Hur mycket mer energi skulle vi behöva/förbruka om vi levde som djur?
    5, 10, 50, 100 procent mer?
    Tidiga verktyg minskade väl energibehovet:
    Kläder, regn- och vindskydd – för att hålla värme,
    väskor och dylikt – för att bära mat och vätska,
    eld – för lättare matsmältning.
    Kastvapen och fiskfällor – för att effektivare få mer föda.

  • Fredrik Lundberg skriver:

    Projektet borde även göra en jämförelse över tid. Många saker (radiogrammofon, uppslagsverk) har ersatts av tjänster, och de saker som finns kvar är ofta mindre och lättare. Vi använder mycket mindre olja och kol än för 30-40 år sedan, och elförbrukningen har också minskat sedan 2001. Broar använder mindre betong och stål.
    Många lever ohållbart, men i genomsnitt kanske mindre ohållbart än tidigare.