Under pandemin är det många som vant sig att jobba hemma, en utveckling som har styrt om stora mängder avfall från kontoren till hemmen. De kommunala avfallstjänsterna är inte anpassade för denna hårdare press, vilket ett nytt forskningsprojekt ska råda bot på.

Det senaste året arbetar många som kan hemifrån, men fenomenet är inte nytt.

– Det är en samhällsförändring som har pågått ända sedan 1990-talet. Trenden går långsamt och kan i kombination med de effekter som Corona har orsakat ge oss en föraning om vad som ska hända i framtiden, säger Magnus Söderberg, professor vid Syddansk universitet och forskare vid det fristående forskningsinstitutet Ratio.

Den långsiktiga trenden mot distansarbete har snabbats på, och gör så fortfarande, av teknikutveckling inom exempelvis bredbandsutbyggnad.

– Tekniken har blivit så pass bra att det fungerar att sitta hemma. Sammantaget står vi inför ett samhällskifte där fler sannolikt kommer att arbeta hemma i framtiden.

Avfallet uppstår där vi befinner oss

Magnus Söderberg undersöker i ett nytt projekt vilka konsekvenser detta hemarbetande får på avfallshanteringen.

Magnus Söderberg
Magnus Söderberg, vid Syddansk universitet och forskningsinstitutet Ratio.

– Avfallet uppstår ju där vi befinner oss, så det är helt naturligt att hushållens avfallsmängder ökar när vi spenderar mer tid i hemmet. Nu ska vi granska om det finns mönster i hur stora avfallsmängder som uppstår var, exempelvis inom vissa yrkeskategorier eller geografiska områden. På så sätt tar vi fram detaljerade framtidsscenarier för var det kan bli mer avfall framöver.

Hur hemarbetet påverkar miljön kan Magnus Söderberg inte ge några tydliga svar på, eftersom det beror på hur arbetsplatsens respektive hemmets avfallshantering är utformad.

– Det kan gå i båda riktningar. Vissa kanske är sämre på att källsortera hemma medan andra har bättre infrastruktur för återvinning i hemmet än på arbetsplatsen. Vilken bild som dominerar är svår att säga.

Renässans för viktbaserad taxa

Vissa kommuner har klarat situationen bättre än andra; det dryga 20-tal kommuner som – till skillnad från majoriteten av Sveriges kommuner – baserar avfallstaxan på ett viktbaserat pris.

– När avfallsvolymen ökade så kunde de ta mer betalt för de större mängderna och ökade transporter som detta orsakade. Det kunde inte kommuner med fast taxa göra. Så det här handlar egentligen om ekonomisk hållbarhet. Ett resultat av denna erfarenhet är att det kan bli en renässans för viktbaserad taxa, som inte är norm i Sverige.

I samtalen med kommunerna har Magnus Söderberg noterat att de i dagsläget inte är anpassade för de avfallsmängder som hemarbetet ger.

– Det är en sektor som rör sig långsamt, att det ska hända något i år tror jag inte.

Forskningsprojektet pågår ett år, men när resultatet är redo för praktisk tillämning så kanske pandemin redan är över? Hur kan resultatet användas på lång sikt?

– Det kan svara upp mot den långsiktiga trenden med ökande distansarbete, som påbörjades för cirka trettio år sedan. Men jag tror inte att vi kommer att återgå till läget före Corona över en natt, avfallsmängden kommer fortsatt vara högre än innan. Hur mycket högre nivåer det handlar om är en av de frågetecken som vi kan hjälpa kommunerna att räta ut. Men vi måste också ställa oss in på att det kan komma fler pandemier efter Corona.

Om projektet:

Projektet Hur skall kommuner anpassa sina avfallstjänster när individer arbetar mer hemifrån? finansieras av forskningsrådet Formas och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

För att samhället skall kunna utveckla effektiva styrmedel (till exempel informationsmaterial och tariffer), designa ändamålsenlig infrastruktur (till exempel kärl, återvinningsstationer, återvinningscentraler och tömningscykler), och utforma så lämpliga attitydförändrande aktiviteter som möjligt, är det viktigt att veta hur sambandet mellan den tid individer spenderar hemma och mängden/typen av avfall de genererar ser ut. Syftet med detta projekt är att identifiera detta samband.

Metoden som används bygger på att kombinera avfallskärlsvikter för hushåll i Partille och Varbergs kommuner och enkätsvar om hur andelen tid individer spenderat hemma har förändrats före och under Coronakrisen. Samtliga hushåll boende i småhus i de båda kommunerna (cirka 30 000) kommer att ingå i studien.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Zandra Falck skriver:

    OK, barnfamiljer med blöjbarn (som använder engångs) kan jag förstå. Vi har bil, som väldigt många har. Kan alltså packa det källsorterade materialet och åka till en återvinningsstation företrädesvis i samband med en annan transport. Strax innan pandemin, januari 2020, bytte vi hämtning till intervallet 13 gånger per år istället för 26 för tunnan blev aldrig full. Nu är den full – men det funkar. Vi är fyra vuxna. Kan det vara så att det borde finnas möjlighet för många att källsortera mer än de gör idag?