Stadsmiljöer med hårda ytor har begränsad förmåga att ta hand om allt dagvatten som bildas vid skyfall. Ett sätt att minska översvämningsrisken är att utnyttja parkmark, gröna innergårdar, diken och kanaler för att bromsa vattenflöden.

De flesta klimatprognoser tyder på att Sverige oftare kommer att utsättas för kraftigare regn oftare i framtiden. Redan i dag är översvämningar vid kraftigt regn förenat med stora kostnader. Det som gör stadsmiljöer extra utsatta är att en stor del av marken är bebyggd eller asfalterad, och att vattnets infiltration därmed begränsas.

Grön infrastruktur förs ofta fram som ett viktigt inslag i mer hållbara städer och i dagvattensystem. Genom att kombinera parkmark, gröna innergårdar, diken och kanaler med mer specifika installationer såsom gröna tak och regnbäddar, kan man minska mängden avrinnande dagvatten från urbana ytor.

I en nyligen publicerad studie har forskare från LTH och SLU visat att den gröna ombyggnationen av bostadsområdet Augustenborg i Malmö – med gröna tak, dammar, träd och öppna dagvattensystem – har lett till mindre översvämningsskador vid kraftigt regn.

– Vår studie visar att en väl utformad grön dagvattenlösning kan reducera översvämningar och göra livet bättre för boende i hela stadsdelar, säger Tobias Emilsson, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning vid SLU, i ett pressmeddelande.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.