På grund av fritidshus har landsbygden under vissa perioder fler användare än vad den offentliga statistiken visar. Hur ser kommunerna på dessa osynliga medborgare? Det har forskare vid Umeå universitet tagit reda på.

I ett projekt har forskare undersökt hur landsbygdskommuner ser på fritidshusboende – som problem eller tillgång – och hur de hanterar effekterna av detta

Forskarna visar att kommuners geografiska läge i relation till storstäderna och attraktiva områden spelade stor roll för vilka problem som uppstår.

”Därför anser vi nu att fritidshusturism inte kan ses som ett fenomen utan snarare som flera olika som också var för sig innebär specifika utamningar och möjligheter,” skriver forskarna i en rapport.

En slutsats från projektet är att kommunerna egentligen inte är särskilt oroade över utvecklingen med ökad efterfrågan på fritidshus. Även i kommuner med avfolkning ser man att fördelar med fritidshus överväger nackdelarna.

Projektet heter Hur gör man med dessa ”osynliga” invånare? Landsbygdskommuner och deras hantering av fritidshusens effekter, och är finansierat av forskningsrådet Formas.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.