Från gräsmatta till grönsaksland

Tio villafamiljer i Malmö ställer under våren om sina trädgårdar för att odla så mycket mat som möjligt. Med stöd från professionella odlingsrådgivare ska de inspirera fler att börja odla – och stärka sin egen och stadens beredskap.

Bakom satsningen står Malmö stad och stiftelsen Botildenborg. Syftet är att öka kunskapen om småskalig livsmedelsproduktion och göra Malmö mer motståndskraftigt i en tid av klimatförändringar, berättar Lena Persson på stadskontoret Malmö stad.

– Vi vet sedan tidigare att det går att odla mycket på ganska små ytor. I Malmö finns det 11 000 villaträdgårdar. Om fler börjar odla lite mer än bara tomater och basilika kan det göra skillnad i dessa oroliga tider när beredskapen seglar högre och högre upp på agendan.

Jord och gödningsmedel står deltagarna själva för. Men odlingspedagogerna kommer att coacha dem i allt ifrån jordhälsa och kompostering till bevattning, gödsel och hur man håller skadedjur borta.

Under resans gång kommer deltagarna att mäta och dokumentera skörden i en loggbok och dela med sig av sina nyvunna kunskaper i sociala medier.

”Svårt att förstå sig på jorden”

Intresset har varit över förväntan – med 150 sökande, berättar Lena Persson.

– Vi har försökt få så stor geografisk spridning som möjligt och en jämn fördelning mellan män, kvinnor, äldre, yngre och olika etniciteter. Några har odlat lite tidigare men de flesta är amatörer.

Två av de lyckligt lottade deltagarna är Selma Music, 39 och sonen Edwin, 11. De bor i en villa i Kirseberg i norra Malmö och kommer att odla i lådor i trädgården.

– Jag har alltid älskat att odla. Oavsett hur litet jag bott har jag alltid haft någon tomat eller gurka i fönstret eller på balkongen, säger Selma Music.

När hon och sambon köpte hus bestämde de sig tidigt för att ha en köksträdgård. Men odlingsresultaten har varierat, särskilt svårt är det att förstå sig på jorden och hur odlingen påverkas av vädret, tycker Selma. 

– På sistone har jag känt att min kunskap inte utvecklats och börjat tappa inspirationen. Jag ser fram emot att få tillbaka den och lära mig mer om jord, ekologi, näring och hur jag kan påverka utgången.

De kommer satsa på grönsaker som familjen tycker om att äta: potatis, tomat, gurka, sallad, lök och mangold.

– Och solrosor och majs, tillägger Edwin som lovar att hjälpa till att vattna och ta bort sniglar.

Flera klimatvinster

Ulf Hanell, agronom och forskare på institutionen för naturvetenskap och teknik vid Örebro universitet, tror att småskalig, lokal matproduktion kan ha stor betydelse för en stads motståndskraft och pekar på Ukraina som exempel.

– Mer än hälften av alla hushåll där har en egen odlingslott och fruktträdgård och de flesta grönsaker som konsumeras kommer från hushåll och familjejordbruk.

Även historiskt har stadsodlingar varit viktiga för matproduktionen, tilläger han, till exempel under första och andra världskriget då stadens parker förvandlades till matodlingar.

Det finns även flera klimatvinster i att fler odlar mer mat själva, menar Ulf Hanell. En är att vi binder kol i marken när vi tillför jorden organiskt material i form av till exempel kompost. Samtidigt skapas ett lokalt kretslopp där näringsämnen från de egenodlade grönsakerna återförs till jorden. Det innebär också minskat behov av klimatpåverkande handelsgödsel.

– Det industriella jordbruket är en av de största orsakerna till övergödningen i Östersjön, vilken kan minska om fler odlar mer egen mat baserat på lokala kretslopp.

Krävs tid och kunskap

För att villaträdgården ska bli så hållbar som möjligt rekommenderar han att odla direkt i jorden, utan planteringsjord som innehåller torv som har en negativ klimatpåverkan eftersom det frigör koldioxid.

Malmö och sydvästra Skåne har generellt bördiga och näringsrika lerjordar som ger bra förutsättningar för odling. Men för att säkerställa att marken inte är förorenad kommer jordprover att utföras i alla trädgårdar som deltar i projektet i inledningsfasen. 

Ulf Hanell tycker att nybörjaren ska satsa på lättodlade grödor som till exempel kålrot, grönkål, rödbetor, lök, vintersquash, pumpa och bondbönor.

Vilken roll kan privata trädgårdar då spela i ett större livsmedelssystem?

Ulf Hanell hänvisar till en rapport från Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR) som visar att fritidsodlingen redan spelar en väsentlig roll i Sverige. Hela 87 procent har tillgång till någon form av odlingsyta och av dem odlar 76 procent något ätbart. Äpplen och bär lyfts fram som särskilt viktiga, där fritidsodlingen täcker över 60 procent av odlarnas årsbehov.

– Det visar på potentialen hos privata trädgårdar i att bidra till vår matproduktion.

Men för att odlingen ska få än större betydelse krävs mer tid, kunskap och lagringsmöjligheter, enligt Ulf Hanell. Många odlare får en stor skörd i september men hinner inte äta upp allt. Därför är det viktigt att lära sig mer om hur grönsaker kan lagras.

– I villor finns ofta ett svalt rum i källaren som kan användas för att lagra rotfrukter eller äpplen under vintern. Många grönsaker kan också konserveras. Pumpor och vintersquash kan förvaras länge i rumstemperatur medan kryddor kan hackas och frysas in.

Selma och Edwin Music hoppas båda att deras trädgård ska prunka av olika grönsaker och blommor i september.

– Det är så roligt att ett pyttelitet frö som jag planterar blir till en jättestor växt som jag kan se växa upp, säger Edwin.