Forskare letar klimatlösningar i avloppsrören

Att kor släpper ut metan vet de flesta, men det gäller även oss människor. I ett nytt projekt tittar forskare närmre på metanutsläppen från vårt avloppssystem. I fokus står en speciell grupp bakterier som kanske kan hjälpa till att minska vår klimatpåverkan.

Det är svårt att mäta exakt hur mycket metan som läcker ut från våra avlopp, men forskare vid Chalmers tekniska högskola har en idé om hur det skulle kunna gå till. De ska studera förekomsten av så kallade metanotrofer i olika delar av avloppet. Metanotrofer är en grupp bakterier som lever av metan, och omvandlar gasen till koldioxid.

– Vi vill se om vi genom att mäta mängden metanotrofer, kan få ett mått på mängden metan i olika delar av avloppssystemet, säger Oskar Modin, professor vid Chalmers, som leder det nya forskningsprojektet.

Han förklarar att det egentligen inte är svårt att mäta metan. Däremot är dagens metoder begränsade för att kunna avgöra var exakt metanet läcker ut från avloppssystemet, och hur stora flöden det rör sig om. Den kunskapen är viktig för att kunna identifiera var systemet kan förbättras – och därmed minska utsläppen till atmosfären.

Nyttiga bakterier

I det nya projektet ska forskarna ta prover i olika avloppssystem och reningsverk, och jämföra mängden metanotrofer med mängden metan.

– Om det stämmer att det finns mycket metanotrofer där det är höga halter metan, då kan man framöver dra slutsatser om mängden metan genom att mäta bakterierna i stället för metanet, och det underlättar, säger Oskar Modin.

Under projektet kommer forskarna också att undersöka hur effektivt metanotroferna omvandlar metan till koldioxid. Kanske skulle man aktivt kunna skapa miljöer som gynnar bakterierna och på så vis minska klimatpåverkan från avloppssystemet?

– Metan är en mer potent växthusgas än koldioxid, så om vi kan använda bakterierna för att omvandla mer metan till koldioxid är det bra, säger Oskar Modin.

Lika stora utsläpp som flyget

Enligt internationella uppskattningar står utsläppen från avloppssystemen i världen för omkring två procent av de totala utsläppen av växthusgaser, alltså ungefär lika mycket som flyget. Det är främst metan och lustgas som läcker ut.

Oskar Modin hänvisar till studier som har gjorts av utsläppen från olika länders avloppssystem, studier som visar att utsläppen verkar vara betydligt större än vi tror, och större än bedömningarna som gjorts av FN:s klimatpanel IPCC.

– Det är troligt att vi har liknande förutsättningar i avloppssystemet här i Sverige, säger han och konstaterar att utsläppen från våra svenska avlopp kan visa sig vara större än vad vi tror.

Oskar Modin har intresserat sig för bakterier under hela sin forskarkarriär, och särskilt för hur de kan användas i samhällets tjänst.

När det gäller bakterier i avloppssystemet så är det inte bara metanutsläppen som är problematiska. Bakterier kan också producera frätande svavelsyra som får avloppsledningarna att rosta sönder. Det ska forskarna undersöka närmre i en delstudie. Eftersom metanotrofer kan påverka omvandlingar av svavel skulle de eventuellt kunna motverka korrosion i ledningarna.

– Korrosion är ett stort problem så det ska bli intressant att se om metanotroferna spelar någon roll även där.