Universitetslektor Kimberly Nicholas från Lunds universitet vill göra verklighet av vetenskap. Därför ska hon arbeta med kommunen för att göra Lund klimatneutralt till år 2030.

Den första juni börjar Kimberly Nicholas från Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling (LUCSUS) ett ovanligt uppdrag. Hon ska hjälpa Lund att uppnå sina klimatmål genom att jobba sida vid sida med de anställda vid kommunens hållbarhetsenhet.

Ett av Kimberly Nicholas syften med forskningsprojektet är att sprida erfarenheterna från arbetet till andra kommuner i Sverige och världen. Ett annat är att all den klimatforskning som redan finns ska omsättas i handling.

– Jag är mest intresserad av att leverera vad samhället redan har bestämt i form av exempelvis Parisavtalet och nationella och kommunala klimatmål. Det finns mycket forskning om hur nödvändigt och bråttom det är att sluta med klimatutsläppen, och vad som är viktigt för att nå dit. Det som saknas är att det ska bli verklighet, säger hon.

Från forskning till praktik

När Kimberly Nicholas föreslog projektet för Lunds kommun var reaktionerna bara positiva, säger Jon Andersson, chef på hållbarhetsenheten.

Jon Andersson, chef på hållbarhetsenheten vid Lunds kommun. Foto: Kennet Rouna

– Vi tyckte att det var jättetrevligt att få in en sådan meriterad och kompetent forskare kring klimatfrågor, att kunna jobba nära henne och ta del av hennes kunskap.

Från kommunens sida finns förhoppningar om att samarbetet ska föra in den senaste forskningen på ett praktiskt sätt i verksamheten – och därmed stärka Lunds klimatarbete.

– Med nya argument, metoder och idéer kan vi förhoppningsvis snabba på arbetet för tuffare klimatmål, minskad konsumtionsrelaterad klimatpåverkan eller ökad kolinlagring i marken, säger Jon Andersson.

Kimberly Nicholas har fokus på tre områden:

  1. Analysera och utvärdera befintliga strategier från Lunds kommun, resten av Sverige och andra delar av världen när det gäller att minska städers utsläpp av växthusgaser.
  2. Utvärdera och klargöra hur städer kan använda konsumtionsbaserade utsläppsberäkningar. Det innebär att mäta inte bara de utsläpp som görs av invånare och verksamheter inom kommunens gränser, utan också de utsläpp som de ger upphov till på andra platser.
  3. Handleda masterstudenter som undersöker hur Lund kan minska sina utsläpp inom främst markanvändning och transporter. En av dem, My Knutsson, har redan börjat studera vilka åtgärder som är effektivast för att binda kol i jordbruksmark, skog och urbana parker i kommunen. Målet är i första hand att uppnå negativa utsläpp lokalt och inte genom att klimatkompensera på andra platser.

En kritisk utvärderare

Att kommuner samarbetar med forskare är ganska vanligt, men det är ovanligt att en så pass senior forskare som universitetslektorn Kimberly Nicholas är placerad direkt hos kommunen.

Kimberly Nicholas, universitetslektor vid Lunds universitet. Foto: Abigail Sykes

När hon talar om Lund, där hon själv bor, använder hon ordet ”vi”. Samtidigt vill hon kunna stå vid sidan av och se objektivt på kommunens arbete.

– Om något inte går ihop med vår klimatbudget måste jag ta ansvar för att uttrycka det tydligt. Jag får bli en kritisk utvärderare av det som politikerna föreslår. Det är en ganska ovanlig roll, säger hon.

Klimatneutral inom tio år

Lund är nära att uppnå sitt mål om att minska de kommunala utsläppen med 50 procent till 2020 jämfört med 1990 genom att ställa om till ett fossilbränslefritt energisystem. Nästa steg är en större utmaning, som många andra samhällen också står inför, nämligen utsläppen från transporter och markanvändning.

Lunds officiella mål är att minska utsläppen inom kommunens gränser med 80 procent till 2030, men kommunen deltar också i Viable Cities program för klimatneutrala städer för att bli helt klimatneutrala inom tio år. Målet är i första hand att uppnå negativa utsläpp lokalt och inte genom att klimatkompensera på andra platser.

Hur stor chans tror du att det är att Lund uppnår sina klimatmål till 2030?

– Vi måste bara göra det. Om vi inte kan uppnå det här i Lund, där vi har befintliga mål, politisk vilja, stöd från samhället, samarbete med universitetet och allt vi behöver – då har jag inget hopp för resten av världen alls. Att misslyckas är inte ett alternativ, säger Kimberly Nicholas.


Abigail Sykes text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.