Hur ett förändrat klimat påverkar samhället har belysts ur många olika perspektiv tidigare, men nu finns även forskning om hur värme och fukt drabbar elevers skolgång.

När Laura Villalobos-Fiatt flyttade till Sverige från Costa Rica slogs hon av hur variationer i temperaturen påverkade henne. – Det var helt nytt för mig med fyra olika årstider och jag märkte att det påverkade mitt humör och min produktivitet, säger hon. Hon började leta efter forskning inom området och fann en indiskt studie som visade att prestationsförmågan hos arbetare försämrades med stigande temperatur. Så föddes idén om ett forskningsprojekt med fokus på klimatets påverkan på elever i gymnasieskolor i Costa Rica.

Sambandet skolfrånvaro och klimat

Laura Villalobos-Fiatt, forskare vid GU.

Laura Villalobos-Fiatt, forskare vid GU.

Det tropiska medelinkomstlandet Costa Rica har generellt goda grundskoleresultat, men landet har utmaningar på gymnasienivå. Hälften av befolkningen i 20-årsåldern har slutfört gymnasiet, vilket är lägre än genomsnittet i Latinamerika (53 procent) och betydligt lägre jämfört med OECD-länderna (75 procent). Genom att kombinera observationer från lokala väderstationer med data över skolfrånvaro såg Laura Villalobos-Fiatt två samband – för varje grad över 26 grader så ökade frånvaron och frånvaron var högre när det regnade. – Det finns ett tydligt mönster i Costa Rica, där skolor med sämst resultat tenderar att vara belägna i varmare och fuktigare områden. Vilka slutsatser kan vi, på de kallare breddgraderna, dra av resultaten? – Det är en helt annan kontext – påverkan beror på förmågan till anpassning och tillgång på infrastruktur. Sverige är väl anpassat till extrema väderhändelser, då det finns infrastruktur för att ta hand om exempelvis stora snömängder.

Individer påverkas olika

Vad gäller anpassning så poängterar hon att det är viktigt att vara försiktig med att jämföra olika temperaturer mot varandra. Värmens påverkan beror på vilken temperatur individen är van vid och anpassad till. – I Costa Rica är man van vid en medeltemperatur på 26 grader medan 34 grader är ovanligt. För svenskar ser anpassningen annorlunda ut, om jag skulle göra motsvarande studie i Sverige skulle jag undersöka vad som händer inte bara vid extrem värme utan också när det är kallare än vanligt. Hennes råd till politiker är att uppmärksamma hur skolresultat förhåller sig till vädermönster och skolfrånvaro. För att mildra effekter av varmt och fuktigt väder föreslår hon investering i luftkonditionering och schemaändringar, exempelvis att undvika att lägga matematik mitt på dagen då det är som allra varmast.

Ska leta efter fler samband

Hon hoppas kunna fortsätta sin forskning i Costa Rica och titta på klimatets eventuella korrelation med förekomst av våld i skolor samt kriminalitet. Dessutom vill hon granska hur elever i andra länder påverkas av klimatvariationer för att se om mönstret från projektet i Costa Rica har likheter, eller skillnader, gentemot andra nationer. – Det talas mycket om hur klimatförändringar påverkar andra områden, men hur det påverkar vår produktivitet och vår beslutsförmåga vet vi i dag väldigt lite om så det är mycket kvar att utforska, säger hon. I mitten av maj presenterade Laura Villalobos-Fiatt sin avhandling ”Essays on forest conservation policies, weather and school attendance”.

Karin Montgomery

Lämna ett svar till Karin Stenholm Avbryt svar

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Docenten skriver:

    Är det inte nyupptäckt av Montesquieus klimatlära?

    Det kanske också har något med vem som tvingas bo i dessa områden att göra..

    Ersätt befintlig u-hjälp med AC.

  • Karin Stenholm skriver:

    AC är bekvämt, men kräver energi. Ofta kräver kylning mer energi än uppvärmning. Om vi inte ska förvärra klimatförändringarna krävs att den energi som driver AC:n inte är fossil.