När antalet skyfall ökar så ökar också antalet försäkringsskador, visar en ny avhandling.

Tonje Grahn, doktor i risk-och miljöstudier vid Karlstads universitet, du är klar med din avhandling om riskbedömning av naturkatastrofer.
Tonje Grahn, forskare. Foto: Karlstad universitet

Tonje Grahn, forskare. Foto: Åsa B Höjer, Karlstad universitet

Vad kom du fram till? - Det jag har kommit fram till är att antalet uppmätta dagar med extrem nederbörd ändrar sig på samma sätt som antalet skador – det vill säga, när det har regnat mer så har försäkringsbolagen tagit emot fler skadeanmälningar. Varför är det viktig att veta? - Om vi ska kunna förebygga och hantera skador så behöver vi veta var insatser kan göras, både förebyggande och i akuta situationer. Det finns mycket forskning om sannolikheten för naturolyckor men det saknas forskning om sårbarhet. - Vi behöver veta hur vi kan rikta åtgärder framför allt inom våra mest sårbara samhällen – till exempel bostadsområden nära städer. Kanske behövs det lagändringar, skärpa krav på kommunen eller privatpersoner – det blir nästa steg att ta reda på. Vilka andra faktorer påverkar skadestatistiken? - Effekten per byggnad är relativt liten men när det byggs mycket i samma område handlar det ofta om områden som redan är känsliga för skyfall, exempelvis storstadsområdena. Städer är mer känsliga då de har sämre avrinningsmöjligheter och grönytor som kan absorbera regnet, vilket gör att sårbarheten för extremväder blir ännu större. Beror det på klimatförändringar? - Jag är ekonom, så klimatförändringar är egentligen inte mitt forskningsfält. Dessutom har jag bara granskat hur utvecklingen sett ut under en period på 27 år, vilket är en relativt kort period sett till klimatet. Kopplingen till klimatförändringar gör jag indirekt - temperaturerna förväntas öka vilket i sin tur förväntas öka frekvensen av extremregn i Sverige. Ökar extremregnen så kommer även skadorna att öka. Vad kan fastighetsägare göra? - Jag har granskat hur översvämningar i Glafsfjorden och Vänern drabbade husägare och såg att åtgärder som husägarna själva gjorde minskade skaderisken med 40 procent. - Det handlade oftast om enkla saker som att flytta ägodelar till högre våningar i huset, eller med hjälp av fysiska skydd, som att stapla sandsäckar på varandra, hindra att vatten nådde fram till huset, eller att hyra en vattenpump. Någon lyfte till och med upp en byggnad från sin tomt med en lyftkran. Mycket av de egna åtgärderna kom från husägarnas tidigare erfarenheter av översvämningar. Vilken är slutsatsen i din avhandling? - Det är att det behövs mer forskning och data om exponering och sårbarhet för att kunna utföra mer tillförlitliga kvantitativa riskbedömningar i Sverige.