Cigarettfimpar är det vanligaste plastskräpet, visar en studie där allmänheten och skolklasser har hjälpt forskare att kartlägga nedskräpningen. Fast det som förvånar mest är kanske inte fimparna utan plastpåsarna.

Under år 2022-2023 har nedskräpningen i Sverige studerats genom medborgarforskningsprojektet Plastexperimentet. Allmänheten och skolklasser har engagerats i att plocka, kartlägga och väga skräp i sitt närområde. Resultatet visar att hela 21 procent av skräpet som plockades utgjordes av fimpar. Mjuka plastförpackningar kom på andra plats (16 procent) och därefter hårda förpackningar (10 procent).

Plastpåsarna kom på fjärde plats, och utgjorde 8 procent av det plockade skräpet.

– Att fimpar och förpackningar ligger i topp är tyvärr inte ovanligt. Men att vi ser så många plastpåsar i naturen, trots de senaste årens insatser för att minska både förbrukning och nedskräpning av dem, är oroande, säger Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent, i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet. 

År 2020 infördes en skatt på plastpåsar, och statistik från Naturvårdsverket visar att förbrukningen störtdök efter det. År 2022 ökade förbrukningen något men låg fortfarande på en radikalt lägre nivå jämfört med år 2020. Även om antalet plastpåsar i omlopp har minskat visar resultaten från Plastexperimentet att påsar fortfarande hamnar i naturen.

Kopplat till Plastexperimentet har det gjorts en följestudie om ungas attityder och motiv till nedskräpning. Den visar att viljan att minska nedskräpning verkar vara starkare kopplad till attityder än till kunskap.

– Resultaten ger en indikation som uppmanar till vidare undersökningar kring intresseskapande undervisning och hur förpliktelser kan stärkas för att minska nedskräpning, säger Magnus Bergquist, docent i psykologi vid Göteborgs universitet i pressmeddelandet.