Eken kommer bli viktigare i framtidens skogsbruk, spår forskare vid Linnéuniversitetet, fast det är inte säkert att det är våra inhemska arter som kommer planteras. Den exotiska rödeken växer snabbare och ger bättre avkastning, men den kan också innebära ett hot mot biologisk mångfald.

Över 80 procent av skogen som planteras i Sverige är gran- och tallskog, men det finns skäl att ge andra arter en chans. Det menar Markus Franzén, forskare i ekologi som arbetar med ett stort forskningsprojekt om ekens potential.

För två år sedan beviljades forskargruppen vid Linnéuniversitetet medel på över 15 miljoner kronor från Formas, och nu är de halvvägs in i projektet.

− Det trillar in resultat från våra datainsamlingar nästan varje dag. Det är väldigt spännande!

Riskfyllt att odla gran

Ek växer betydligt långsammare än gran och tall, och har därför inte ansetts så intressant inom skogsbruket. Något annat som talar emot att odla ek är att de stora lövträden angrips av betesdjur som rådjur och älg. Ekonomisk har det funnits starka skäl för skogsbrukare att satsa på barrträd, men det kan komma att ändras i och med klimatförändringarna, tror Markus Franzén.

I ett varmare klimat kommer ek-odlingar ge bättre resultat samtidigt som gran- och tallodling kommer bli mindre produktivt och mer oförutsägbart, menar han. Han tar som exempel de växande problemen med granbarkborren, som gynnas av klimatförändringarna.

− Ett angrepp av granbarkborre kan i värsta fall slå ut en hel skog. Skadedjuren på ek orsakar inte alls lika omfattande skador.

Han nämner stormar, snöskador och inte minst skogsbränder som andra stora utmaningar för skogsindustrin. I framtidens klimat kommer värmeböljorna att bli fler och längre vilket kan slå hårt mot de lättantändliga granskogarna.

− Eken klarar skogsbränder mycket bättre och är inte heller lika känslig för stormar. Eken växer långsammare än gran och tall men virket har å andra sidan ett högre pris och som skogsbrukare tar du en mindre risk om du odlar ek.

Stor artrikedom i ekskog

Markus Franzén ser att det finns starka skäl att satsa på ek även ur miljöperspektiv.

− De stora granodlingarna som dominerar här i södra Sverige är i princip monokulturer. Det skulle vi slippa om vi började odla mer ek. I ekskogarna finns en mycket större artrikedom, säger han.

Under det pågående projektet jämför forskarna ekar på olika testodlingar i Sverige. De vill ta reda på hur tillväxten påverkas av olika faktorer i miljön och även hur ekarna påverkar miljön där de växer. Forskarna tar borrprover i stammarna, gör bladanalyser, mäter trädens koldioxidupptag och kartlägger den biologiska mångfalden i odlingarna.

I Sverige finns två vilt växande arter av ek, bergek och skogsek. Forskarna jämför dessa med varandra, men ställer dem också i relation till den exotiska rödeken. Rödek växer inte naturligt i Sverige, men odlas på vissa försöksytor. Den har en snabbare tillväxt än våra inhemska ekar, vilket gör den intressant för skogsindustrin, menar Markus Franzén. Om man vill gynna den biologiska mångfalden verkar rödeken dock inte vara det bästa valet.

− Vi har bara preliminära resultat än, men mycket tyder på att våra inhemska insekter inte gillar den alls lika mycket som våra vanliga ekar.  

Markus Franzén ser att det, när det gäller rödek, finns olika intressen som står i konflikt med varandra. I vissa europeiska länder där rödek har odlats i stor omfattning ses arten som invasiv och som ett hot mot biologisk mångfald. I Sverige begränsas rödekens spridning av vårt kalla klimat men Markus Franzén tror att arten på sikt skulle kunna bli invasiv även i Sverige.

− Den riskbedömningen får skogsindustrin och samhället göra. Fokus för oss i vårt projekt är att bidra med kunskap om olika arters tillväxt och påverkan på biodiversiteten, säger han.

Skepp, öltunnor och golv

Ek odlas ofta som dominerande trädslag med inslag av björk och ibland andra trädslag som tall. I dagsläget odlas mycket lite ek i Sverige, men Markus Franzén ser att det finns ett ökat intresse inom skogsindustrin. Historiskt har ek-odling lång tradition i Sverige. Virket har bland annat använts till att bygga skepp och öltunnor eftersom det tål väta bra, men numera används det främst till golv där det lämpar sig på grund av sin hårdhet.

För att ek ska börja odlas i stor skala räcker det inte med kunskapshöjande satsningar och kulturförändring inom skogsbruket, tror Markus Franzén. Han menar att det även behövs initiativ inom förädlingsledet.

− Vi behöver bättre kunskap om hur vi kan använda virket från ek.