Traditionen att koka kräftor levande har lång historia i Sverige, men nu börjar metoden ifrågasättas. Tidigare har man trott att kräftdjur inte kan känna smärta, men det motbevisas av de senaste forskningsrönen.

Huruvida kräftor kan känna smärta är fortfarande omtvistat men under de senaste åren har det kommit studier som visar just detta.

− Det är möjligt, för att inte säga troligt, att djuren utsätts för en långsam och plågsam död när de sänks ner i kastrullens heta vatten, säger zoologen Lynne Sneddon, som forskar vid Göteborgs universitet.

Hon har uppmärksammats internationellt för sin forskning om fiskars förmåga att känna smärta. I ett nystartat projekt riktar hon nu blicken mot kräftdjur som räkor, kräftor, krabbor och humrar.

Hon konstaterar att de här är djur som värderas högt som mat, men lågt som levande varelser.

− Vi skulle aldrig koka en kyckling levande.

Söker nya avlivningsmetoder

I det nystartade projektet ska Lynne Sneddon undersöka hur kräftdjur reagerar på olika typer av avlivningsmetoder, och målet är att hitta mer djurvänliga alternativ jämfört med kokning.

Lynne Sneddon
Lynne Sneddon, forskare vid Göteborgs universitet.

− Vi kommer att testa olika sätt att bedöva djuren, till exempel med elchocker, genom kylning och genom att förstöra hjärnan med ett vasst verktyg, säger hon.

Hon beskriver det som en paradox att hon i projektet kommer döda många djur med till synes ganska brutala metoder, samtidigt som syftet med projektet är att förbättra kräftdjurs välbefinnande.

− Jag försöker använda så få djur som möjligt och motiverar projektet för mig själv med att det förhoppningsvis kommer leda till att många fler djur får det bättre. I vårt pågående experiment använder vi till exempel 32 havskräftor. Hur många ser du på en skaldjursbuffé?  

Olagligt att koka kräftor

Som ett resultat av de senaste forskningsrönen om kräftors förmåga att känna smärta betraktas kokning av levande kräftor numera i flera länder som djurplågeri och är olaglig. Det gäller till exempel i Norge, Schweiz och Nya Zeeland men inte i Sverige.

Lynne Sneddon ser att många har svårt att acceptera att kräftdjur kan känna smärta. Det tror hon hänger ihop med att djuren är så olika oss människor.  

− Det har ansetts att smärta och ångest bara kan upplevas av djur med samma typ av hjärna som vi, men det handlar om hur vi definierar smärta. Många djur med andra typer av hjärnor reagerar på sådant som orsakar skada på deras kroppar.  

En annan orsak till att många har svårt att acceptera att kräftor kan känna smärta, till exempel när de kokas levande, tror hon är att man helt enkelt inte vill tro på det.

− Om vi accepterar att det innebär lidande måste vi ändra på en urgammal tradition i svensk kultur. Samtidigt måste vi erkänna att vi inte har behandlat djuren så väl som vi borde.

Hon hoppas att hennes forskning om kräftdjur ska bidra till ökat engagemang hos konsumenterna och därigenom öka trycket på industrin.

− Om konsumenterna kräver smärtfria bedövningsmetoder kommer industrin tvingas att möta det, säger hon.

Hon hoppas också att den ökade kunskapen om kräftdjurs förmåga att känna smärta ska sätta fart på lagstiftarna, och konstaterar att det är just vad som har hänt när det gäller hanteringen av fiskar.

År 2004 föreslog European Food Safety Authority (EFSA) nya riktlinjer som innebär att fiskar måste bedövas innan de dödas, vilket inte krävdes tidigare.

Vill ge djuren en bra död

I forskningen om bedövningsmetoder för kräftdjur ska Lynne Sneddon inte bara studera hur de olika avlivningsmetoderna upplevs av djuren utan också om köttet påverkas på något sätt.  

− Många tror att det är viktigt att kräftdjur dödas precis när de ska ätas och att de smakar bättre då, men det är inte alls säkert att det stämmer, säger hon.

Hon tillägger att det inte är omöjligt att smaken påverkas negativt av avlivningsmetoder som innebär att djuren utsätts för stress.

Man kan tycka att den ökade kunskapen om fiskars och kräftdjurs förmåga att känna smärta och ångest borde få fler att avstå från att äta fisk och skaldjur, men Lynne Sneddon tror inte att det är meningsfullt att säga åt folk att sluta äta kräftor.

− Många äter kött och vill fortsätta med det av olika skäl. Det viktigaste är att öka djurens välbefinnande och ge dem en så bra död som möjligt.

Det finns flera olika sätt att undersöka om ett djur upplever smärta.

− Man kan till exempel studera deras beteende och se om det ändras när de utsätts för något smärtsamt och om beteendet återgår till det normala när man ger djuren smärtstillande läkemedel. Man kan också se om djuren undviker platsen där de utsatts för skada eller om de allmänt blir mer oroliga efter händelsen och till exempel inte vågar lämna sin håla, säger Lynne Sneddon.

I studierna av avlivningsmetoder för kräftdjur kommer hon i huvudsak studera djuren genom att ta blodprover och göra mätningar av hjärtrytmen. Blodproverna kan visa vilken stressnivå djuren upplever och studierna av hjärtrytmen visar hur snabbt de dör.

Projektet kommer pågå i fyra år och Lynne Sneddon har just påbörjat de första djurförsöken. Hon konstaterar att den juridiska processen har varit ovanligt enkel. I regel krävs en etikprövning för att få utföra djurförsök, men de reglerna omfattar inte kräftdjur.

− Det är ganska talande för synen på dem och deras välbefinnande, säger Lynne Sneddon.  

Otydligt om kräftdjur i djurskyddslagen

Enligt den svenska djurskyddslagen ska djur som hålls av människan och som har förmåga att känna smärta och uppleva lidande hanteras väl och skonas från onödigt lidande, även vid slakt och avlivning. Det är dock otydligt ifall kräftdjur omfattas. Enligt Jordbruksverket saknas detaljerade bestämmelser om hur kräft- och blötdjur ska hanteras vid slakt och avlivning.

Källa: Jordbruksverket


Charlie Olofsson text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.