Klimat
Bildreportage
Dikade våtmarker ger stora koldioxidutsläpp
Att bilar och industriföretag orsakar koldioxidutsläpp har de flesta koll på. Men visste du att dikade våtmarker släpper ut lika mycket växthusgaser som landets alla personbilar? Extrakt har träffat forskaren som vill göra mossarna blöta igen. Reportaget finns också i en längre version.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack, du prenumererar nu på nyhetsbrevet Extrakt.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Ger stora koldioxidutsläpp
Åsa Kasimir är forskare vid institutionen för geovetenskaper på Göteborgs universitet. Hon har specialiserat sig på utsläpp från dikade våtmarker. Faktum är att marker som denna står för en betydande del av landets koldioxidutsläpp.
4 procent av landets skogsyta
I dag ger landets dikade våtmarker ifrån sig ungefär lika mycket koldioxidutsläpp som samtliga personbilar. Detta trots att de dikade våtmarkerna bara utgör 4 procent av landets totala skogsyta. Förutom koldioxid rör det sig också om metan och lustgas.
Ska ta fram handbok
– Sverige skulle kunna minska en betydande del av utsläppen genom att täppa till dikena och göra mossarna blöta igen. Det är det forskningsprojektet handlar om. Vi ska också ta fram en handbok med olika tillvägagångssätt, säger Åsa Kasimir.
Delar upp kalhygge i två delar
I forskningsprojektet ska ett kalhygge delas upp i två delar. Den ena delen ska vara fortsatt dränerad. Den andra ska bli blöt och förvandlas till en så kallad våtmarksäng. Här är det tänkt att utsläppen ska minska drastiskt.
Rädd för minskad produktion
Delar av skogssverige anser att det skulle vara förödande med för mycket våtmarker eftersom det minskar produktiviteten. Att köra skogsmaskiner i blöta förhållanden pekas ut som en svårighet. Vissa träd är dessutom känsliga för väta. Granen kan till exempel inte växa om det är för blött.
Viktigt att åtgärda
– Det finns andra träd som är bättre lämpade att växa i blöta marker. Björk och al, till exempel, men det skulle medföra minskad lönsamhet jämfört med gran. Man ska komma ihåg att det är bara 4 procent av Sveriges skogsmark som är sådana här marker. Det är en liten yta som avger jättemycket växthusgaser. I den klimatkris vi nu står inför är dessa marker viktiga att åtgärda, säger Åsa Kasimir.
Registrerar koldioxid och metan
Små akvarieliknande konstruktioner mäter hur mycket lustgas som kommer upp ur marken. På upp- och nervända lampskärmar registrerar en robot i stället koldioxid och metan. Till 2022 ska handboken vara färdig.
