Det goda livet möjligt trots tuff koldioxidbantning

Kan man leva ”det goda livet” och samtidigt minska sin klimatpåverkan? Ja, det hävdar Jörgen Larsson, forskare i fysisk resursteori vid Chalmers. ”Det går absolut att förena ett modernt liv med att klara klimatmålen. Däremot kommer vi troligtvis inte kunna flyga mer än vad vi gör idag och vår nötköttskonsumtion måste minska.”

En forskargrupp på Chalmers tekniska högskola har undersökt hur livskvalitet och välbefinnande hänger ihop med våra utsläpp av koldioxid. Tillsammans med kollegor från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och miljöförvaltningen i Göteborg har man nu sammanställt resultaten i rapporten Klimatomställning Göteborg – tekniska möjligheter och livsstilsförändringar.

Forskarna har utgått från befolkningen i Göteborgsområdet, där invånarna idag orsakar ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 7,5 ton koldioxid per person och år. Det är en alldeles för hög siffra om vi ska uppnå det 2-gradersmål som antagits inom EU. För att klara utmaningen måste utsläppen minska till mindre än två ton koldioxid per person och år.

Men oron för att utmaningen ska påverka vår livskvalitet negativt är enligt forskarna obefogad. De ser varken att vårt välbefinnande eller att vår levnadsstandard skulle minska efter en klimatomställning, förutsatt att klimatomställningen till exempel inte ökar arbetslösheten.

Kan fortsätta flyga

Den omställning som beskrivs i rapporten förutsätter ett teknikskifte främst i fråga om mer energisnåla bostäder samt en övergång till fossilfria drivmedel. Även bilåkandet behöver minska.

Men för att utsläppen ska minska tillräckligt mycket måste vi också, baserat på de antaganden forskarna gjort, ändra vårt beteende.

– Det som verkligen är avgörande är att vi inte låter flygandet fortsätta öka ohejdat, säger Jörgen Larsson, en av forskarna bakom rapporten.

De senaste decennierna har antalet flygresor ökat stadigt. Till exempel fördubblades antalet passagerare som flög utrikes mellan 1995 och 2010. Men om vi, som forskarna föreslår, frös flygresorna till nuvarande nivå så skulle det vara möjligt att fortfarande nå klimatmålet utan att vårt välbefinnande skulle påverkas negativt. Hur mycket man flyger i privatlivet har inget samband med välbefinnande visar en tidigare analys av faktorer som påverkar hur vi mår.

Äta mindre kött

Även köttproduktionen ger stora utsläpp och därmed potentiella effekter på klimatet. Ska vi klara tvågradersmålet krävs det därför att vi drar ner på vår nötköttkonsumtion rejält jämfört med idag.

Till en början skulle en omställning till en annan typ av kost kunna påverka vårt välbefinnande enligt Jörgen Larsson. Tidigare studier visar att många upplever det som svårt att helt gå över till en vegetarisk kost.
Men i klimatscenariot som forskarna hänvisar till är inte tanken att alla ska bli vegetarianer över en natt.

– Det här handlar om en förändring på 40 års sikt. Men visst, en omställning har ändå ett pris. Det kan till exempel uppfattas som jobbigt att ändra sina kostvanor och lära sig att laga vegetarisk mat.

Men alla förändringar vid en klimatomställning behöver automatiskt inte upplevas som negativa.

– Det finns även förändringar som skulle kunna upplevas som positiva för livskvaliteten, som till exempel bättre kollektivtrafik, mindre biltrafik och bättre förutsättningar för cyklande och gång. Med en reservation för negativa upplevelser av de styrmedel som blir nödvändiga för att minska biltrafiken.

Stark politisk styrning

För att om en klimatomställning verkligen ska lyckas kommer det enligt Jörgen Larsson att krävas en stark politisk styrning. För att minska vår köttkonsumtion har det tidigare exempelvis kommit förslag om köttfria förskolor eller klimatskatt på kött. Något som inte tagits emot med öppna armar.

– Vi har i västvärlden idag en stark liberal ideologi. För att det här ska fungera måste politiker och väljare acceptera en stark styrning. Det kan handla om koldioxidskatt, individuella utsläppsrätter eller klimatskatt på nötkött och flygande.

Men enligt rapporten brukar ofta styrmedel på sikt accepteras om fördelarna med systemet blir tydligt. Jörgen Larsson tar trängselskatten, som infördes för att minska bilkörandet i Stockholm, som exempel.

– Många tyckte det var hemskt när man införde trängselskatt. Nu är det inte alls samma motstånd längre och om tio år kommer det kanske inte att finnas något motstånd alls. Många ser poängen med att vi faktiskt har trängselskatten, vi får mindre bilköer till exempel.