Då kan du ta elflyget till Berlin

Om 25 år kan elflyget ha konkurrerat ut konventionella plan inom stora delar av inrikesflyget. Det visar en ny rapport från VTI. För långresorna ser det däremot inte lika ljust ut.  Elflygen kanske aldrig någonsin tar oss till New York eller ens till Mallorca, men vad sägs om Berlin?

En av de största utmaningarna för elflyget är att flygplanen bara klarar kortare sträckor. Det innebär att de möjliga rutterna är begränsade. En annan utmaning är att planen är små. De elflyg som planeras för de närmsta åren tar bara upp till ett 20-tal passagerare.

Det gör det svårt för flygbolagen att nå lönsamhet i flygningarna men på sikt kan det ändras spår forskarna vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. De har räknat på nyttan med regionalt elflyg och från år 2040, om inte tidigare, uppskattar de att batteridrivet flyg kan vara kommersiellt lönsamt på många inrikesrutter.

− Elflyget kommer successivt att bli mer lönsamt i takt med att planen får längre räckvidd, och kan köra snabbare och ta fler passagerare, säger Johanna Jussila Hammes, senior forskare på VTI som har lett projektet ”Regionalt elflyg – lönar det sig för samhället, och i så fall hur?” 

Forskarna vid VTI ser att elflyg på relativt kort sikt kan bidra till att förbättra kommunikationerna, framför allt i norra Sverige. Redan år 2030 skulle små elflyg, som tar upp till 19 passagerare, kunna trafikera till exempel Pajala-Luleå.

Kräver batteriutveckling

Beräkningar som forskarna har gjort vilar på prognoser för hur tekniken kommer att utvecklas under de kommande decennierna. En förutsättning för att beräkningarna ska stämma är att kraftfullare och lättare batterier utvecklas i förväntad takt.

− Det finns pågående projekt som går att använda för att göra en prognos eller välgrundad gissning för hur teknikutvecklingen kommer se ut fram till år 2030, förklarar Johanna Jussila Hammes men tillägger att det är mycket svårt att förutspå hur tekniken kommer utvecklas därefter.

Om VTI-forskarnas antaganden stämmer kan vi år 2040 ha helt elektriska flygplan som tar upp till 100 passagerare och kan färdas sträckor på upp till 650 kilometer. Då skulle man till exempel kunna flyga fossilfritt från Stockholm till städer som Umeå, Oslo, Malmö och Helsingfors, och spara in många timmar i restid jämfört med att ta tåg, bil eller båt.

Enligt VTI-forskarnas beräkningar kommer det då på många inrikesrutter att vara mer lönsamt för flygbolagen att trafikera med elflyg jämfört med att använda konventionella flyg, men det finns en brasklapp. En förutsättning för att elflyget ska bli mer lönsamt är att politikerna genomför planerna på att införa en reduktionsplikt för flygbränsle.

− I våra beräkningar har vi utgått från att det snart kommer börja ställas krav på flygbolagen att blanda in biojet, vilket kommer göra bränslet dyrare, säger Johanna Jussila Hammes, och hänvisar bland annat till EU-initiativet "RefuelEU aviation”, där ett sådant förslag ingår.

Ingen stor klimateffekt

Om det blir lönsamt för flygbolagen att satsa på elflyg på regionala sträckor skapar det goda förutsättningar att sänka koldioxidutsläppen från flyg inom Sverige och till närliggande länder, fast ur klimatperspektiv blir effekten ändå liten. Det beror på att de största utsläppen från flyget kommer från långresor. År 2017 stod utrikesresorna för 93 procent av flygets utsläpp, enligt en rapport från Chalmers.

Om tekniken för elflyg utvecklas som förväntat kommer elflygplanen år 2050 klara att ta 180 passagerare drygt 900 kilometer per laddning. Då kommer vi kunna ta elflyg från Stockholm till Berlin eller från Göteborg till Amsterdam men vi kommer inte till Bangkok eller New York.

− Det verkar inte möjligt under det här århundradet. Kanske kommer det aldrig gå, säger Johanna Jussila Hammes.

Hon förklarar att det kan vara tekniskt svårt att tillverka batterier som klarar att driva stora passagerarflyg så långa sträckor. Hon tror också det skulle vara svårt att lösa de längre resorna med hjälp av flera mellanlandningar.

− Även om det går snabbare än bil och tåg blir det för tidskrävande och antagligen för dyrt.

Övertro på elflygets effekter

Jonas Åkerman, forskare i strategiska hållbarhetsstudier vid Kungliga tekniska högskolan, tror att det finns en övertro på vilka effekter elflyg kommer få när det gäller att motverka klimatförändringarna.

− Det finns en önskan om att vi ska hitta teknik som innebär att vi kan fortsätta leva precis så som vi gör, säger han.

Han konstaterar att även om vi lyckas utveckla batterierna som förväntat kommer elflyget bara att nå max cirka tio procent av det totala flygresandet eftersom de flesta flygresorna är långresor.

− Jag har svårt att se att det ska slå igenom i stor skala ens på väldigt lång sikt, säger han.

Vissa elflyg som är under utveckling är hybrider och utrustade med både batteri och en förbränningsmotor. Vätgas är ett annat intressant alternativ, enligt Jonas Åkerman. Vid förbränningen av vätgas släpps ingen koldioxid ut men det finns frågetecken kring hur vattenångan som bildas påverkar klimatet.

− Vätgas är dessutom väldigt energikrävande att framställa, men någon form av lösning med vätgas tror jag kan vara ett intressant alternativ för flyget på lång sikt, säger Jonas Åkerman.

För att få ner utsläppen på kort sikt tror han att det viktigaste är att få till en beteendeförändring.

− Vi i de rika länderna skulle behöva halvera vårt flygande.