Kunskap i kombination med moral, egna upplevelser av klimatförändringar samt socialt stöd. Dessa värderingar gör att människor väljer bort flyget, visar en ny svensk studie.

Plötsligt pratade alla om flyget, ordet flygskam seglade upp på 2018 års nyordslista och på ganska kort tid började flygnormen att ifrågasättas av allt fler.

Men vad är det egentligen som har gjort att så många plötsligt har slutat flyga? Det har forskarna Maria Wolrath-Söderberg och Nina Wormbs undersökt i rapporten Grounded – beyond flygskam. Och det som överraskade forskarna mest var att den viktigaste faktorn var kunskap.

– Inom klimatkommunikationsfältet har man sagt under något decennium eller två att mer kunskap inte funkar – och så visar det sig vara helt centralt för deltagarna i vår studie. I och för sig inte vilken kunskap som helst utan rätt specifika former av kunskap, säger Maria Wolrath-Söderberg.

Kunskap och stöttande sammanhang

Maria Wolrath-Söderberg, lektor i retorik, Södertörns högskola. Foto: Anna Hartwig

Det handlar framför allt om insikter inom två områden: dels i hur akut klimatkrisen är, och dels i hur stora utsläpp en flygresa ger upphov till. Många har till exempel använt någon av de klimatkalkylatorer som finns på webben för att beräkna sin klimatpåverkan.

Dessa insikter kombineras ofta med starka egna upplevelser av klimatförändringar, som skogsbränderna 2018 eller att se ett översvämmat torg i Venedig, tankar kring rättvisa och att leva som en lär, samt ett stöttande socialt sammanhang. Det kan vara personer på arbetsplatsen, i familjen eller i sociala medier som ger kunskap och stöd kring beslutet att inte flyga. Många av deltagarna i studien har haft förebilder som bryter mot flygnormen, exempelvis Greta Thunberg, och har fått tips kring alternativ till flyget, som tågresor.

– Kunskapen man har blir verklig när de här sociala och praktiska omständigheterna kommer på plats. Då kan man ta sin kunskap på allvar, säger Maria Wolrath-Söderberg.

Känslorna blir en drivkraft

Enligt deltagarna i studien är det huvudsakligen annat än flygskam som fått dem att sluta flyga, men debatten har gett dem inspiration och fått upp frågan på dagordningen. Studien visar dock att kunskap om klimatkrisen är starkt kopplad till andra känslor – ofta intensivt negativa känslor som rädsla och sorg – som blir drivkrafter.

Kunskapen har gjort människorna i studien rädda, och den rädslan har gett dem eld i baken.

– Det sägs att man inte får skrämma folk med negativa känslor, att det är passiviserande. Kunskapen har gjort människorna i studien rädda, och den rädslan har gett dem eld i baken. Å andra sidan har vi bara studerat dem som ändrat beteende. Vi kan inte veta om personer som låter bli att ändra beteende har passiviserats av rädsla, säger Maria Wolrath-Söderberg.

Hon betonar att de som deltagit i studien inte är representativa för befolkningen i stort, och att det krävs mer forskning för att se om resultaten kan överföras till andra grupper.

En chans att nå ut med forskningen

Rapporten är utgiven av den gröna och liberala tankesmedjan Fores klimatprogram med stöd av det europeiska liberala nätverket European Liberal Forum samt EU-parlamentet. Den ska delas ut till ledamöter i EU-parlamentet.

– Vi var först tveksamma till att göra en studie på uppdrag av ett politiskt nätverk, men vi blev lovade och fick full respekt för vår vetenskapliga integritet och då tyckte vi att det var intressant att ta chansen att nå ut med vår forskning till människor som verkligen kan göra något av den, säger Maria Wolrath-Söderberg.

Samtal spelar en viktig roll

Bland reaktionerna på studien finns dem som menar att den har för stort fokus på individer snarare än på samhälls- och systemnivå. Men Maria Wolrath-Söderberg drar snarare slutsatsen, utifrån denna studie och annan forskning, att individer kan bidra till att lösa samhällsproblem.

De samtalen, där människor får information, stöder varandra och löser varandras problem, spelar en viktig roll.

– Det är ett faktum att individer måste ändra sitt beteende men att de är beroende av kollektivet och systemet. Det är välbelagt i vår och andras forskning, kring exempelvis avskaffandet av slaveriet och införandet av kvinnlig rösträtt, att en förutsättning för politisk systemförändring i demokratier är att det finns ett stöd. Och en människas handling gör kanske ingen skillnad, men människor och grupper pratar med varandra. De samtalen, där människor får information, stöder varandra och löser varandras problem, spelar en viktig roll.

Grounded – beyond flygskam

Maria Wolrath-Söderberg är lektor i retorik vid Södertörns högskola. Nina Wormbs är professor i teknikhistoria vid KTH.

Under sommaren 2019 sökte de upp personer i svenska sociala medier som helt eller delvis hade slutat flyga av klimatskäl och bad dem att svara på en enkät. 673 fritextsvar har analyserats.

Rapporten ska delas ut till ledamöter i EU-parlamentet.

Forskarna jobbar även med en undersökning om människor som inte lever i enlighet med sin kunskap om hållbarhet och klimat.


Abigail Sykes text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.