Forskare vid Lunds universitet har sett att fåglar påverkas av klimatförändringar. När temperaturen ökar flyttar många fågelarter längre norrut.

Tidigare har man pekat ut jordbruk, skogsbruk och urbanisering som de viktigaste orsakerna till förändringar i den biologiska mångfalden. Men nu kan man även räkna med klimatförändringarna som en viktig faktor. En nyligen publicerad studie stärker detta. När fåglars utbredningsområden flyttat norrut så har den biologiska mångfalden, i framförallt Norrland och fjällen, ökat. Men det är inte så enkelt som att enbart säga att den biologiska mångfalden ökar.

Fåtal nya arter

– Visst får vi några fler, nya enstaka arter, men främst kommer olika områden likna varandra mer när det gäller artsammansättning, säger Henrik Smith, professor i zooekologi, och en av medförfattarna till studien.

I ett större perspektiv kan vi på sikt också förlora arter som inte klarar av att anpassa sig till klimatförändringen. Särskilt hårt skulle detta kunna drabba organismer som är beroende av en speciell typ av miljö, så kallade biotopspecialister, eftersom de är mer känsliga för förändringar.

Svårbedömda följder av varmare klimat

Generellt sett så är det fortfarande mycket svårt att förutsäga hur den biologiska mångfalden kommer att förändras i och med klimatförändringarna. Det går att, som forskarna i Lund har sett, se att fåglarnas utbredningsområden flyttar norrut, men det är inte lika enkelt att förutspå vad det har för betydelse för den biologiska mångfalden på sikt och i ett större perspektiv.

Henrik Smith, professor vid Lunds universitet. Foto: Mikael Risedal
Henrik Smith, professor i zooekologi. Foto: Mikael Risedal

– Vi kan inte exakt säga vad effekterna kommer att bli i längden. Inte nog med att det är svårt att bedöma den direkta effekten av klimatet på olika arter, dessutom kan klimatet leda till diverse indirekta effekter. Om skadegörare, som exempelvis granbarkborren, gynnas av ett varmare klimat kan det leda till förändringar i skogarnas sammansättning med svårbedömda effekter för mångfalden, säger Henrik Smith.

Identifiera känsliga arter

För att kunna förstå en organisms möjlighet att sprida sig i ett förändrat klimat är det enligt Henrik Smith viktigt att bedriva forskning om biologisk mångfald.

– Det är särskilt viktigt som ett kunskapsunderlag för att kunna bedriva en bra naturvård. Vi måste identifiera vad som gör att vissa arter kan anpassa sig till klimatförändringar och andra inte. För att bevara biotopspecialister måste vi kanske vidta speciella åtgärder för att öka deras möjligheter i ett förändrat klimat, säger han och tar olika fjärilsarter som exempel.

– Biotopgeneralister som exempelvis vinbärsfuks kan klara av förändringar i miljön. Men vissa blåvingar som är beroende av speciella gräsmarker kanske inte hänger med vid dessa förändringar. Det kan till exempel därför vara viktigt att bevara stora delar av traditionellt skötta gräsmarker i jordbrukslandskapet.

Forskaren Åke Lindström stämmer av sin GPS för att kunna räkna fåglarna längs en förutbestämd linje i terrängen. Foto: Richard Ottvall
Forskaren Åke Lindström stämmer av sin GPS för att kunna räkna fåglarna längs en förutbestämd linje i terrängen. Foto: Richard Ottvall

Frivilliga insatser

En av orsakerna till att det är svårt att förutsäga hur biologisk mångfald kommer att påverkas av ett förändrat klimat är att man inte vet hur olika organismer regerar.  Att forskarna fått fram resultat för fåglarnas utbredning beror till stor del på att hundratals ornitologer frivilligt inventerat stora delar av landet.

– Biologisk mångfald är ett område som det är svårt att forska på jämfört med andra områden. Det finns ont om material och vi måste kunna se in i en värld som inte funnits tidigare. I ett område som förändras över tiden ska man ta reda på hur fort organismer kan anpassa sig där, säger Henrik Smith.

Små resurser

Men forskningsområdet i sig är inte omöjligt, det tar bara lite tid. På Lunds universitet har man nu till exempel satt upp ett nytt övervakningssystem för fjärilar. Resultaten kan förväntas om några år.

– Inom det här forskningsområdet finns så otroligt små resurser jämfört med problemets storlek. Övervakningsprogrammen bygger mycket på att frivilliga anmäler sig för att inventera områden, säger Henrik Smith.

Mer om studien om fåglarnas utbredning går att läsa här.