Biologisk mångfald
Bilder från rymden avslöjar koldioxidutsläpp
Ny satellitteknik revolutionerar hur vi mäter utsläppen av växthusgaser. Dagens beräkningar ger inte alltid en korrekt bild, men snart får vi svart på vitt vad vi faktiskt släpper ut.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Dagens siffror över koldioxidutsläpp bygger i huvudsak på uppskattningar från olika aktörer som företag, städer och länder, men det är inte säkert att beräkningarna stämmer. I början av 2021 visade till exempel en studie att amerikanska städer underskattade sina utsläpp med i genomsnitt 18,3 procent.
I framtiden kommer vi ha en mer rättvisande bild av hur stora utsläppen faktiskt är, tror Hans Chen, forskare vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet.
Han är en av forskarna som just nu jobbar intensivt med att utveckla en teknik där de faktiska koldioxidutsläppen mäts från rymden. Redan nu finns satelliter för detta i jordens omloppsbana och fler kommer att skickas upp. År 2025 planerar till exempel Europeiska rymdorganisationen (ESA) att släppa upp den nya satelliten CO2M.
− Med den här nya metoden hoppas vi få en mer heltäckande bild av utsläppen. Varje ton koldioxid som vi släpper ut spelar roll för klimatet så det är viktigt att vi vet hur stora utsläppen verkligen är, säger Hans Chen.
Särskilda utmaningar i Norden
I ett nytt forskningsprojekt undersöker han hur man kan bli bättre på att använda satellitmätningarna för att upptäcka koldioxidutsläpp, med fokus på nordiska förhållanden.
En särskild utmaning här på högre breddgrader är att satelliterna i dagsläget inte klarar att fånga upp information om koldioxidhalterna i atmosfären när det är molnigt eller när solen står lågt.
Detta innebär att datan blir bristfällig här hos oss, framför allt under vinterhalvåret. Då måste informationen från satelliterna kompletteras med markbaserade mätningar. Sådana görs i dag vid tre stationer i Sverige och totalt 38 stationer i Europa.
Hans Chen ska i sitt projekt undersöka hur man bäst kombinerar mätresultaten från satelliterna med datan från de markbaserade mätstationerna. Att hitta metoder för det tror han kommer vara viktigt i en framtid då satellitmätningarna ser ut att få en alltmer central roll.
Viktigt för Parisavtalet
En fördel med satellitmätningar jämfört med markbaserade mätningar är att mätningarna från rymden ger mer detaljerad information.
− Med markbaserade koldioxidmätningar är det svårare att skilja på naturliga och mänskligt orsakade koldioxidutsläpp. Ekosystem som skogar står för en stor del av det totala utbytet av koldioxid mellan marken och luften, och det finns fortfarande betydande osäkerheter i hur stora dessa utbyten är, säger Hans Chen.
Han hoppas att vi i framtiden ska kunna få fram så bra information med hjälp av satelliterna att vi kan se exakt varifrån utsläppen av koldioxid kommer.
− Det kan bli ett viktigt instrument för att få uppdaterad och oberoende information om utsläppskällor och utsläppsreduceringar. Jag tror att den här typen av mätbaserade utsläppsuppskattningar kommer att vara viktiga för att kunna stödja klimatinsatser och följa våra framsteg mot klimatmål som till exempel Parisavtalet.
Svårt att tolka informationen
I framtiden tror Hans Chen att flera olika metoder kommer kombineras för att mäta utsläppen av koldioxid. Beräkningarna från företag, städer eller länder kommer fortsatt vara viktiga i och med att de ger detaljer om vad det är som orsakar utsläppen.
Men de stora datamängderna som samlas in med satelliterna är inte enbart positiva, de kan även innebär en del svårigheter.
− Det är tekniskt utmanande att hantera så mycket data. Vi behöver bli bättre på att förstå hur vi ska tolka informationen, säger han.