Räcker det att lära av misstag och hoppas att goda exempel sprider sig, eller behövs hårdare lagstiftning och regleringar för att uppnå hållbara samhällen? Det ska forskare ta reda på i ett nytt projekt, där de har tittat närmare på organisationers lärande.

Jonathan Metzger, professor i urbana och regionala studier vid Kungliga tekniska högskolan, har studerat olika projekt inom hållbart samhällsbyggande.

– Jag hör ofta att ”de konkreta resultaten blev inte som vi tänkt oss, men vi har lärt oss mycket längs vägen” eller ”Den här gången funkade det inte, men nästa gång kommer vi nå fram”.

Han tycker att många organisationer lägger alltför stor vikt vid lärandeprocessen i sig.

– Kommer vi verkligen närmare målet genom att lära oss? Vad har vi lärt oss och hur tas denna kunskap tillvara? Är det självklart att lärdomar finns kvar?

Tankesätt bottnat i evolutionär teori

Frågeställningarna ligger till grund för ett projekt där forskarna vill bryta ner och undersöka vad dessa lärdomar egentligen bidrar till, rent konkret. Genom intervjuer, workshops och dokumentstudier ska forskarna kartlägga ”lärande-ekosystemet” i svenskt, finskt, tyskt och nederländskt hållbart stadsutvecklingsarbete.

Jonathan Metzger
Jonathan Metzger, professor vid KTH.

– Det finns en grundtanke i samhället om att vi ska testa olika saker och sen lära oss vad som funkar bra – att goda exempel får inflytande och sprids av sig självt. Men jag är inte säker på att det är så enkelt, säger Jonathan Metzger.

Tankesättet bottnar i en evolutionär teori, säger han, men lyfter frågan vilken tidsrymd det handlar om. Denna forskning är viktig när tiden för omställning nu är knapp.

– Evolution tar tid, vilket vi inte har i den omställning som nu krävs. Med tanke på allt hårt arbete som bedrivs så är det frustrerande att se hur trögt det går.

Jonathan Metzger hoppas efter projektets avslut kunna säga någonting om hur stort hopp vi kan sätta till lärandet.

– Kanske måste vi försöka hitta andra idéer att bygga på än just lärandet, till exempel mer styrd omställning genom lagstiftning och hårdare regleringar. Just nu utgår mycket från lust; det ska kännas kreativitet, kul och spännande.

Stor förväntan till lärande

Att detta är en fråga som engagerar märkte han bland annat när han kontaktade Vinnova, Boverket, Sveriges kommuner och Regioner och IQ Samhällsbyggnad angående frågor om hur lärande går till hos dem.

– De svarade att de inte riktigt visste och frågade om de fick delta i projektet, vilket de nu gör i form av projektpartners.

Vad gör vi egentligen för fel när vi arbetar med hållbara samhällen i dag, tror du?

– Vi sätter för stor förväntning till lärande och blir nöjda bara vi lärt oss något av processen, snarare än att vi gjort något konkret. Vi kanske behöver ett mer strukturerat lärande genom strukturerad styrning och att ta tillvara lärdomar. Vi kanske behöver stätta ner foten mer i stället för att hoppas på att det ska funka bra av sig självt. 

Han riktar även en udd till politikerna.

– Att säga att ”vi behöver satsa på mer forskning om klimatomställningen” har blivit ett sätt att undvika politiskt ansvar. Absolut, det behövs kunskap – men det behövs också politisk handling nu – som går utöver små experimentprojekt.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.