Samtidigt som skogsbränderna rasar i Kalifornien så går valkampanjen i USA in i sitt slutskede. Den tredje november avgörs om Donald Trump får fortsätta styra landet, eller om Joe Biden tar över rodret. Vilken kandidat som vinner valet kommer att få avgörande effekter för klimatet.

Medan skogsbränderna rasar för fullt i Kalifornien, Gulfkusten drunknar och Alaska tinar så rustar landet för val. Hur het är klimatfrågan i årets amerikanska val?

– Klimatförändringar är en större fråga i 2020 års presidentval än någonsin tidigare. Två tredjedelar av det amerikanska folket tycker att USA:s regering ska göra mer för att förhindra klimatförändringar. Men i likhet med så många andra frågor i landet just nu, så finns enorma skillnader beroende på partisympati.

Det säger Marcus Carson, docent och forskare vid Stockholm Environment Institutes huvudkontor med inriktning på klimatpolitik, tillika amerikan bosatt i Sverige de senaste 20 åren.

– Demokraterna är praktiskt taget enhälliga i sin övertygelse om att vidta åtgärder, medan majoriteten av republikanerna fortfarande tvekar eller förnekar klimatförändringar.

Skador som går under radarn

Redan för fyra år sedan, när Extrakt intervjuade Marcus Carson inför valet mellan Donald Trump och Hillary Clinton, varnade han för att en Trump-seger skulle medföra katastrofala följder för landets klimatpolitik. Så, med dessa fyra år i backspegeln, hur ser facit ut?

Marcus Carson, forskare vid Stockholm Environment Institute

– Utöver de uppenbara konsekvenserna som att han har dragit sig ur Parisavtalet och slopat Barack Obamas Clean Power Plan så har hans politik orsakat skada på en detaljnivå som går under radarn eftersom konsekvenserna blir synliga först längre fram i tiden, säger han.

Ett sådant exempel är hur definitionen på våtmarker har ändrats under Donald Trumps styre.

– Resultatet blir att antalet områden som inkluderas i skyddet av våtmarker minskar betydligt. Eftersom våtmarker har en viktig funktion som kolsänka så kan detta få stora klimateffekter på lång sikt. I det kortare perspektivet är de dock inte lika tydliga.

Klimatförnekarna tysta i årets val

Ytterligare ett exempel som Marcus Carson lyfter är öppningen för försäljning av licenser för oljeborrning i Arktis.

– Företagen kommer inte att börja borra direkt, vilket gör att effekterna kanske inte kommer att kopplas direkt till Donald Trumps styre.

Vid Extrakts förra möte med Marcus Carson, pratade han mycket om klimatförnekare, en skara som Donald Trump fortfarande sällar sig till. Marcus Carson vittnar om att klimatförnekarna har tystnat i årets val.

– Det kan bero på att Donald Trumps politik går deras ärenden, så de behöver inte vara lika högljudda just nu.

Denna gång står valet mellan Donald Trump och Joe Biden, vilka är de tydligaste skillnaderna mellan de båda kandidaternas klimatpolitik?

– Joe Biden vill ta tillbaka Parisavtalet och även om han troligen inte kan dra tillbaka licenserna för att borra i Arktis så kan han stoppa att nya licenser tilldelas. Dessutom har han utlovat stora investeringar i energisystemet och att återinföra hälso- och säkerhetsregelverk för utsläpp från kolkraftverk.

Satsningar på energi och kollektivtrafik

Tidningen Rolling Stone Magazine beskriver Bidens klimatplan som “den överlägset mest ambitiösa klimatplan som någonsin har presenterats av en presidentkandidat”. I Joe Bidens klimatplan ingår bland annat satsningar på att strukturera om och modernisera både energisystemet och landets kollektivtrafik.

– Donald Trumps approach är att förneka och försvaga åtgärder som minskar energiförbrukningen och skyddar miljön . Trumpadministrationen har till och med upphävt en regel om att fasa ut vanliga glödlampor med motiveringen att folk bör kunna välja själv. Men en högre energiförbrukning är bra för de bolag som producerar och säljer elektricitet.

Donald Trumps approach är att förneka och försvaga åtgärder som skyddar miljön och minskar energiförbrukning.

– En annan avgörande skillnad är att Donald Trump har tillsatt före detta lobbyister från kol- och gasindustrin att leda departementen som EPA (USA:s motsvarighet till Naturvårdsverket) som är till för att skydda miljö och hälsa. Joe Biden skulle se till att departementen leds av personer som litar på vetenskap och vill ta tag i frågor som klimat, miljö och hälsa.

Marcus Carson, vars forskning omfattar våtmarkernas innebörd för klimatförändringar, gläds speciellt åt ett område i Joe Bidens politik.

– Joe Biden har också ett stort program för återskapande av våtmarker på sin klimatpolitiska agenda.

Joe Bidens klimatplan

Rolling Stone Magazine beskriver Joe Bidens klimatplan som “den överlägset mest ambitiösa klimatplan som någonsin har presenterats av en presidentkandidat…inte bara genom att eliminera utsläpp av koldioxid, utan att tänka om varje aspekt av världen, inklusive att designa sätt för att skydda de mest sårbara från brutala effekter av hetta, sjukdom, bränder och stigande vattennivåer”.

Några höjdpunkter är i Joe Bidens klimatplan:

  • 2 biljoner dollar i investeringar till klimatåtgärder
  • Koldioxidfria elnät till 2035
  • koldioxidfri kollektivtrafik till städer med över 100 000 invånare
  • 1 miljon nya jobb inom USA:s bilindustri genom att övergå till elfordon.
  • Anställa personer i offentliga projekt, exempelvis att återskapa våtmarker
  • En ny myndighet som ska ta fram teknik för transformativ och ren energi

Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.