Pilgrimsvandringen har blivit en ny mobiliserande kraft i kampen mot klimatförändringarna. Antropologen och genusvetaren Lena Gemzöe ser hur klimataktivister och pilgrimer krokar arm, och hon frågar sig var gränsen egentligen går mellan en pilgrimsfärd och en protestmarsch.

Under det senaste decenniet har intresset för pilgrimsvandring ökat stadigt i Sverige. Allt fler söker sig ut på pilgrimslederna. Forskaren Lena Gemzöe har följt utvecklingen sedan mitten av 00-talet. Hon ser nu att pilgrimsrörelsen gått in i en ny fas och i större utsträckning överlappar klimatrörelsen.  

Att rörelserna har börjat gå in i varandra syns bland annat i Svenska kyrkans initiativ Pilgrims Walk For Future, som bildades inför klimatmötet Cop26 i Glasgow år 2021. I 103 dagar vandrade en grupp klimatpilgrimer från Vadstena genom Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien för att slutligen nå fram till klimatmötet. Längs vägen transformerades pilgrimsvandringen till en protestmarsch.

− Det tycker jag är otroligt intressant, säger Lena Gemzöe.

Hon var med under delar av vandringen och observerade och intervjuade deltagarna. Under vandringen bar gruppen en banderoll med texten ”Pilgrims Walk For Future”, och i Glasgow förenades de med klimatpilgrimer från andra håll. Där fanns till exempel Extinction Rebellion som hade ordnat en vandring med namnet ”Camino to Cop” inspirerade av pilgrimsvägen till Santiago de Compostela.

− Pilgrimernas banderoller blandades med klimatrörelsens plakat. Jag kände att det som hände där var så intressant att det inte räckte att undersöka det inom min pågående forskning utan jag behövde starta ett separat projekt, säger hon.

I slutet av förra året fick hon medel för ett forskningsprojekt där hon ska fortsätta att följa mötet mellan pilgrimsrörelsen och klimatrörelsen. 

Vandring med dubbla mål

Det är inte helt lätt att ringa in vad en pilgrimsvandring egentligen är. Svenska kyrkan skriver att pilgrimen både har ett inre och ett yttre mål, men vad målen handlar om varierar.

Lena Gemzöe
Lena Gemzöe, professor vid Stockholms universitet. Foto: Ingmarie Andersson

− Inom kyrkan vill man inte nagla fast betydelsen utan ser en poäng med att det är lite glidande, men man kan säga att pilgrimsvandringen präglas av enkelhet och det finns något sökande i det, säger Lena Gemzöe.

Hon tror att pilgrimsvandringarna för klimatet speglar en bredare utveckling där klimatrörelsen och olika religiösa grupper allt oftare går omlott. Det är en tydlig trend som forskare ser, att religiösa grupper generellt har börjat rikta mer fokus mot klimatfrågan samtidigt som den religiösa eller andliga dimensionen har fått en större betydelse inom klimatrörelsen.

− Klimatfrågan är viktig för många som är troende eftersom det gäller vad människan gör med jorden, Guds skapelse. Frågan har ju en starkt existentiell dimension som handlar om framtiden för det mänskliga livet på jorden.

Hon tillägger att det också förekommer interna diskussioner kring klimatfrågan inom kyrkan.

− För kyrkan, precis som för hela samhället, ställer klimatfrågan krav på förändring. Kyrkan är ju till exempel en stor skogsägare och har fått kritik för hur man sköter sin skog.

Lena Gemzöe ser också att det finns en intern kritik inom kyrkan som handlar om att man har misslyckats med att vara en samlande positiv kraft i klimatfrågan. Inom kritisk teologi pågår till exempel samtal om vilken bild som kristendomen genom historien har gett av naturen samt människans roll i relation till naturen. Här kan pilgrimsrörelsen sägas vara ett positivt exempel. I sin forskning har Lena Gemzöe visat att det är mötet med naturen som är pilgrimernas starkaste upplevelse. Där uppstår kontakten med det som många beskriver som ”något större än de själva.”  

Ingen politisk rörelse

Den traditionella pilgrimsrörelsen är enligt Lena Gemzöe inte politisk men den ”bär ett frö till kulturkritik”.

− Det finns en inneboende kritik mot konsumtionshets och mot vårt stressiga samhälle, men om man ställer sig i relation till klimatrörelsen blir man mer uttalat politisk, säger hon.

Genom sitt forskningsprojekt hoppas hon kunna ge svar på vad det är som gör att pilgrimsrörelsen och klimatrörelsen dras till varandra, och vad det innebär för båda rörelserna. Hon kommer också titta närmare på vilka det är som engagerar sig som klimatpilgrimer. Det finns till exempel ett tydligt genusmönster: den nya vågen av klimataktivism domineras av unga kvinnor och pilgrimsrörelsen av kvinnor mitt i livet.

− Klimatfrågan är vår tids stora ödesfråga och utifrån det känns det viktigt att förstå vad som händer inom klimataktivismen och vilka metoder som fungerar om man vill mobilisera människor och skapa förändring. De existentiella frågor som väcks av klimatkrisen är lika oavsett om du har en tro eller inte och nu mer än någonsin måste samhällsvetenskaplig forskning förstå också den dimensionen av mänskligt liv. Här har funnits en blindhet, men det kan vara avgörande för hur vi bemöter klimatkrisen.