Vad behöver ske de närmaste 30 åren för att världen ska klara 2-gradersmålet? En grupp forskare ger ett konkret svar på frågan i en artikel i Science – och slutsatsen är svindlade.

Vid klimatmötet i Paris 2015 enades världens länder om att begränsa utsläppen av växthusgaser till en nivå som motsvarar 2 graders temperaturhöjning i slutet av detta århundrade. Målet är tydligt – men hur ser egentligen vägen ut dit? Vilka konkreta åtgärder och samhällsomställningar kommer behöva ske? För att ge en så tydlig bild som möjligt av detta har en forskargrupp, med bland annat Johan Rockström i spetsen, tagit fram en ”vägbeskrivning” för hur 2-gradersmålet ska uppnås. Rapporten visar att världens står inför en enorm utmaning, på en nivå som få kanske insett. För att klara klimatmålen, utan att använda geoengineering (minska solinflödet i atmosfären), behöver världen hantera tre huvudfrågor: 1. De globala utsläppen av koldioxid från energi och industrisektorer behöver minska med hälften – varje decennium – fram till 2050. 2. Nettoutsläppen av klimatgaser från landanvändning– t ex från jordbruk och avskogning – måste minska succesivt så att de vid 2050 är noll. Detta samtidigt som världens befolkning ökar. 3. Teknik för att utvinna koldioxid ur atmosfären behöver utvecklas och skalas upp till en nivå där den vid 2050 årligen kan fånga in 5 gigaton koldioxid ur atmosfären. Detta är dubbelt så mycket koldioxid som hela världens träd och jord bidrar med i kolsänka. – Det världen behöver göra handlar om mycket mer än att lägga till sol och vindenergi. Det är en snabb utfasning av kol, plus en revolution inom livsmedelssektorn, plus en hållbarhetsrevolution, plus en enorm teknikutveckling för att utvinna koldioxid ur atmosfären i stor skala, säger Johan Rockström.

Vägbeskrivning

I rapporten ges en vägbeskrivning av vad som i stora drag behöver inträffa varje decennium för att världen ska klara klimatmålen som antogs vid klimatmötet i Paris 2015. Nedan följer ett axplock av milstolpar: 2017-2020: Alla länder behöver förbereda sig för den gigantiska kommande utmaningen genom att fatta nödvändiga politiska beslut.  Vid 2020 behöver alla städer och större företag i den industrialiserade världen av tagit fram strategier för utfasning av kol. 2020-2030: Kolkraft är urfasat i rika länder vid 2030 och minskar drastisk i alla andra länder. Föregångsstäder som Köpenhamn är helt fossilfria. Rika länder säljer inte längre bilar med förbränningsmotor. Vid slutet av decenniet behöver 100-500 megaton koldioxid årligen tas bort ur atmosfären genom storskalig trädplantering och utveckling av teknik för ”carbon capture and storage (CCS)”. En plan för hur detta arbete ska kunna öka ytterligare behöver också finns på plats. 2030-2040: Föregångsländer som Danmark och Sverige har nu helt kolfria energinät och all transport, uppvärmning och industri går på el. Bilar med förbränningsmotor har blivit ovanliga i hela världen Flygindustrin använder nästan uteslutande kolneutrala drivmedel, som till exempel biodrivmedel och hydrogen. 1-2 gigaton koldioxid tar årligen bort ur atmosfären genom bland annat CCS-tekniker i enorm skala. 2040-2050: Större europeiska städer är i princip kolneutrala. Elnäteten är närmast helt fossilfria. I länder med längre inkomst används fortfarande en del fossilbränslen och världen släpper ut fortfarande ut koldioxid (ungefär en åttondel av vad som släpps ut idag) men arbetet fortgår för att nå noll nettoutsläpp.

Johan Lundberg

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Henry Kallioniemi skriver:
    13 april 2017 kl. 9:45 f m

    Om dessa åtgärder alla är nödvändiga, vilket jag inte betvivlar, så är Parismålet ej möjligt att nå. Ingen av dessa tre, var för sig nödvändiga, åtgärder kommer att genomföras. Den sista kräver dessutom en teknikutveckling som ej finns vetenskaplig, finansiell, praktisk eller politisk grund för. Var ska koldioxidlagren byggas, av vem och hur?. Byggena kräver dessutom stora utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. De första två målen är dock tekniskt och praktiskt möjliga men det saknas politiskt mod att genomföra de ransoneringar i den mest utvecklade världen som krävs.

    Svara
  • Lars Dahlberg skriver:
    13 april 2017 kl. 10:14 f m

    Extrakt gör en viktig insats genom att fokusera på och tydliggöra vad vi alla – individer, stater, internationella organisationer – måste göra för att rädda oss själva och vår planet,

    Svara
  • Per Sundin skriver:
    25 april 2017 kl. 10:19 f m

    Jodå, visst kan det gå, men fortfarande är tåg dyrt och bil billigt. Min son behövde ta sig mellan Göteborg och Linköping t o r i vintras. Tåg kostade 1600 kr, hyrbil 900 kr. För en person! Flyg konkurrenskraftigt till alla tänkbara platser i världen, t o m mellan Sundsvall och Stockholm t o r: tåg 1200 kr flyg 1100 kr. Någon måste vara andras föredöme och Sverige är inte på G.

    Svara
  • Jan Kronberg skriver:
    30 april 2017 kl. 11:13 f m

    Det kan tyckas svårt att reducera utsläppen av CO2. Men är det i praktiken detta och går det att göra detta relativt snabbt? Men det kan vara mycket tjafs, mycket emot och för mycket letande efter drömmen under resans gång.

    Jag är pensionär men har uppdrag bl a i Mölndals Energi AB. Nu är det fossilfritt till 99 % men målet är 100 % fossilfri senast 2018. Detta gäller allt man säljer och producerar. Från början eldades det med kol, sedan var det torv men senare en ny kraftvärmepanna för biobränsle. 3 stycken vindkraftverk på senare år. 2017 avskaffades torven helt genom en större investering. Inget tjafs men krav på en hållbar ekonomisk kalkyl.

    Sedan tar driftspersonal och ingenjörer och tänker till. Effekten på de pannor som kan drivas med biobränsle ökas och tankarna kring hur man kör verket utvecklas. Följden är att spetslasten med olja kalla vinterdagar inte behöver användas.

    Först lite diskussion om HVO 100 finns att köpa till de egna fordonen och arbetsmaskinerna. Sedan undersöker man saken och nu börjat använda detta bränsle. Nu är det kvar att bygga om reservvärmen så att annat bränsle än fossil olja kan användas. Det blir RME istället.

    Biobränslet är inte nya träd som fälls utan kommer från pappersindustrin samt lokalt återvunnit biobränsle inklusive grenar från parker och trädgårdar.
    ………………………………….
    Själv har vi hemma stegvis förändrat våra vanor så att vi bidrar till klimatkrisen mindre och mindre. Det är faktiskt ingen uppoffring eftersom bilen fungerar lika utmärkt på diesel inblandad med HVO. Att elcykla är ju bara kul och gör resan till en njutning. Fisk och kyckling går ju att laga gott. Även lite vegetariskt äter vi.

    Det här har egentligen inte ens varit svårt mer än att det blir av naturliga skäl ett visst förändringsmotstånd samt att man bara gör det som är möjligt.

    Svara
  • Dag Lindgren skriver:
    24 maj 2017 kl. 7:40 f m

    Minska konsumption och produktion! Högre skatter som minskar köpkraft i allmänhet och specifikt mot energikrävande eller miljöfarligt. Det är inte frågan om att åka tåg istället för flyg eller bil, utan att inte åka alls. Sluta äga bli. Utnyttja skogsråvara mer till bränsle.

    Svara