Vatten
Vägen till Paris-målen

Vad behöver ske de närmaste 30 åren för att världen ska klara 2-gradersmålet? En grupp forskare ger ett konkret svar på frågan i en artikel i Science – och slutsatsen är svindlade.
Vid klimatmötet i Paris 2015 enades världens länder om att begränsa utsläppen av växthusgaser till en nivå som motsvarar 2 graders temperaturhöjning i slutet av detta århundrade. Målet är tydligt – men hur ser egentligen vägen ut dit? Vilka konkreta åtgärder och samhällsomställningar kommer behöva ske? För att ge en så tydlig bild som möjligt av detta har en forskargrupp, med bland annat Johan Rockström i spetsen, tagit fram en ”vägbeskrivning” för hur 2-gradersmålet ska uppnås. Rapporten visar att världens står inför en enorm utmaning, på en nivå som få kanske insett. För att klara klimatmålen, utan att använda geoengineering (minska solinflödet i atmosfären), behöver världen hantera tre huvudfrågor: 1. De globala utsläppen av koldioxid från energi och industrisektorer behöver minska med hälften – varje decennium – fram till 2050. 2. Nettoutsläppen av klimatgaser från landanvändning– t ex från jordbruk och avskogning – måste minska succesivt så att de vid 2050 är noll. Detta samtidigt som världens befolkning ökar. 3. Teknik för att utvinna koldioxid ur atmosfären behöver utvecklas och skalas upp till en nivå där den vid 2050 årligen kan fånga in 5 gigaton koldioxid ur atmosfären. Detta är dubbelt så mycket koldioxid som hela världens träd och jord bidrar med i kolsänka. – Det världen behöver göra handlar om mycket mer än att lägga till sol och vindenergi. Det är en snabb utfasning av kol, plus en revolution inom livsmedelssektorn, plus en hållbarhetsrevolution, plus en enorm teknikutveckling för att utvinna koldioxid ur atmosfären i stor skala, säger Johan Rockström.Vägbeskrivning
I rapporten ges en vägbeskrivning av vad som i stora drag behöver inträffa varje decennium för att världen ska klara klimatmålen som antogs vid klimatmötet i Paris 2015. Nedan följer ett axplock av milstolpar: 2017-2020: Alla länder behöver förbereda sig för den gigantiska kommande utmaningen genom att fatta nödvändiga politiska beslut. Vid 2020 behöver alla städer och större företag i den industrialiserade världen av tagit fram strategier för utfasning av kol. 2020-2030: Kolkraft är urfasat i rika länder vid 2030 och minskar drastisk i alla andra länder. Föregångsstäder som Köpenhamn är helt fossilfria. Rika länder säljer inte längre bilar med förbränningsmotor. Vid slutet av decenniet behöver 100-500 megaton koldioxid årligen tas bort ur atmosfären genom storskalig trädplantering och utveckling av teknik för ”carbon capture and storage (CCS)”. En plan för hur detta arbete ska kunna öka ytterligare behöver också finns på plats. 2030-2040: Föregångsländer som Danmark och Sverige har nu helt kolfria energinät och all transport, uppvärmning och industri går på el. Bilar med förbränningsmotor har blivit ovanliga i hela världen Flygindustrin använder nästan uteslutande kolneutrala drivmedel, som till exempel biodrivmedel och hydrogen. 1-2 gigaton koldioxid tar årligen bort ur atmosfären genom bland annat CCS-tekniker i enorm skala. 2040-2050: Större europeiska städer är i princip kolneutrala. Elnäteten är närmast helt fossilfria. I länder med längre inkomst används fortfarande en del fossilbränslen och världen släpper ut fortfarande ut koldioxid (ungefär en åttondel av vad som släpps ut idag) men arbetet fortgår för att nå noll nettoutsläpp.