För att minska våra koldioxidutsläpp behöver vi bland annat ändra våra kostvanor, som att minska vår köttkonsumtion och i stället välja växtbaserade alternativ. Men vad innebär det för våra kroppar när vi drar ner på köttet och får de viktiga proteinerna från växtriket i stället?

När du äter en köttbulle eller en bit fläskfilé bryts maten främst ner i tunntarmen, det är också här som det mesta av näringsämnena plockas upp av kroppen. Men äter du i stället en bönbiff eller en sojakorv så kommer nedbrytningen inte se likadan ut. Olika proteiner bryts nämligen ner på olika sätt, och på olika ställen i tarmen.

– Växtbaserade proteiner bryts ner sämre i tunntarmen, vilket innebär att alla näringsämnen inte tas upp där. Nedbrytningen, i form av fermentering, fortsätter därför vidare i tjocktarmen. Detta är problematiskt eftersom de bakterier som hanterar nedbrytningen i tjocktarmen samtidigt producerar ämnen som kan vara ohälsosamma för oss, vilket kan påverka vår tarmhälsa, insulinkänslighet och även mentala hälsa på ett negativt sätt, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition, vid Örebro universitet.

– Med det sagt är det viktigt att poängtera att växtbaserade proteiner inte är dåliga, men de kan också ha negativa hälsoeffekter som vi behöver känna till och kunna undvika när vi nu behöver gå över till växtbaserad mat.

Kunskap saknas om växtbaserade proteiner

Enligt Robert Brummer saknas fortfarande kunskap om konsekvenserna av en enbart växtbaserad diet.

Robert Brummer
Robert Brummer, professor vid Örebro universitet. Foto: Pavel Koubek

– Vi vet till exempel att kött kan innehålla en del ohälsosamma fetter och att det finns en risk för tarmcancer. Men för de växtbaserade proteinerna saknar vi kunskap om eventuella konsekvenser, därför är det väldigt viktigt att göra den här typen av forskning. Vegetarianer äter till exempel ofta mer kostfiber, kanske är det dessa som skyddar mot negativa effekter? Men vad händer om alla ställer om till växtbaserade proteiner utan att anpassa övriga kosten, kanske blir effekterna inte enbart positiva?

I den tvärvetenskapliga satsningen Plant-based proteins for health and wellbeing ska ett flertal lärosäten tillsammans med näringslivet nu undersöka växtbaserade proteiner ur flera perspektiv, från livsmedelsproduktion till människors hälsa och välmående.

Hur växtbaserade proteiner bryts ner i tarmen, och var detta sker, är en del i denna tvärvetenskapliga satsning. I projektet kommer forskarna ta hjälp av en liten sensor utrustad med en kamera, som skickas ner i tarmarna.

– Tanken är att vi med sensorn kan studera exakt hur nedbrytningen går till, sensorn kommer till exempel kunna se hur både proteiner och polysackarider (en grupp kolhydrater) bryts ner, och samtidigt filma var det sker i tarmen.

Sensor kan se var nedbrytningen sker

Enligt Robert Brummer är fördelen med denna teknik att forskarna noggrant kan studera individuella skillnader inne i tarmen samt vad som sker när en person gör en kostförändring. Dessa studier är annars svåra att göra eftersom det kräver mycket av den enskilda personen som under en längre tid måste gå på olika kostscheman.

– Eftersom sensorn registrerar allt som händer behöver vi bara följa en person under några dagar, sensorn är väldigt känslig vilket betyder att den kan mäta mycket små skillnader och därför ge en stor mängd information.

Metoden har också andra fördelar gentemot metoder som avföringsprover och endoskopi där det inte går att se var och hur själva nedbrytningen sker.

– Det är viktigt att vi har en nedbrytning av polysackarider och kostfibrer i hela tjocktarmen, sker nedbrytningen enbart i den första delen av tjocktarmen finns en ökad risk för ohälsa i den nedre delen av tjocktarmen, vilket i sin tur kan leda till olika typer av inflammationer och sjukdomar.

Kombination för bästa näringsupptag

Projektet kommer till en början att starta i liten skala där forskarna testar ett antal hypoteser för hur polysackariderna och proteinerna bryts ner, allt eftersom skalas projektet sedan upp.

– Syftet är att vi ska få bättre kunskap om hur vi ska äta för att ta till oss de växtbaserade proteinerna på bästa sätt. Kanske behöver de processas på något sätt innan vi ska äta dem, eller kanske är det så att vi ska kombinera proteinerna med en viss typ av mat för att få ett så bra näringsupptag och nedbrytning som möjligt.

Forskarna hoppas nu att ha en första prototyp av sensorn klar om cirka drygt ett år och de första resultaten om två år.

Mer om forskningscentret:

Syftet med forskningscentret Plant-based proteins for health and wellbeing, PAN är att studera hela kedjan – från livsmedelsproduktion till människors hälsa och välmående. Fokus ligger på skiftet från animala till växtbaserade proteiner. Förutom att undersöka hur växtproteiner bryts ner i tarmen kommer forskarna bland annat även att undersöka hur olika processer, som när en råvara bearbetas till färdiga livsmedel, påverkar växtbaserade proteiner, och vad det är som gör att växtbaserade proteiner smakar gott i form av smak och struktur.

PAN är en av de fyra centrum för hållbarhet och konkurrenskraft i livsmedelssystemet som forskningsrådet Formas finansierar. Syftet med dessa centrum är att bidra till utveckling och innovation samt stärka kunskap och kompetens i hela livsmedelskedjan genom nära samarbete mellan forskare, näringsliv och andra aktörer i samhället. I satsningen fördelas 192 miljoner kronor mellan fyra centrumbildningar med ett stort antal deltagande parter runt om i Sverige.


Cathrine Beijer text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.