Stora prövningar att vänta för sjukvården

– Utan antibiotika kommer världens sjukvård att utsättas för oerhörda prövningar, säger professor Otto Cars. Vanliga sjukdomar riskerar att bli dödliga samtidigt som en rad behandlingar som vi idag betraktar som självklara kan bli omöjliga att utföra.

– Om sjukvården inte längre har tillgång till verkningsfull antibiotika kommer grunden för den moderna sjukvården att raseras, säger professor Otto Cars som är en av dem som länge har varnat för antibiotikaresistenta bakterier. Tidigare gjorde han det som ordförande för Strama-rådet, numera som en av ledarna för ReAct, ett internationellt nätverk som arbetar med resistensfrågor. Otto Cars är långt ifrån ensam att oroa sig för framtiden. Enligt den europiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, är antibiotikaresistens ett av de största hoten mot folkhälsan i Europa. Varje år insjuknar 400 000 européer efter att ha smittats av antibiotikaresistenta bakterier, av dessa dör uppskattningsvis 25 000 personer. Värst är läget i Grekland, där två tredjedelar av alla som söker infektionsvård är bärare av multiresistenta bakterier. Det innebär att isoleringsrummen på landets sjukhus numera främst används för att skydda dem som ännu inte är smittade. – Under de 70 år som har gått sedan vi fick tillgång till antibiotika har vi alla, politiker, läkare och patienter, blundat för att vår användning av antibiotika är osund. Konsekvenserna har under de senaste åren blivit allt tydligare, och inget talar för att vi kommer att få se någon snar förbättring, säger Otto Cars.

Sverige relativt förskonat

I Sverige är vi än så länge relativt förskonade, frågan är bara hur länge. Blir problemen större kommer många av de behandlingar som vi idag tar för självklara att vara svåra eller omöjliga att utföra. Vård av för tidigt födda barn, större operationer och vissa typer av cancerbehandlingar är bara ett par exempel. – Tydligast, och mest extremt, blir problemen i samband med benmärgstransplantationer. Då slås kroppens eget infektionsförsvar ut helt under flera veckor vilket gör att kroppens egna och normalt harmlösa bakterier blir till ett direkt dödligt hot. Även i samband med större skador på huden ökar risken allvarliga komplikationer när verkningsfull antibiotika saknas. Enligt Otto Cars och ReAct krävs det att alla aktörer och länder går samman för att begränsa användningen av antibiotika samtidigt som världens regeringar måste ta ett gemensamt ansvar för att påskynda utvecklandet av nya verksamma preparat. – Vi kan inte förlita oss på att marknaden ska ge oss ny antibiotika, säger Otto Cars.

Bättre hygien krävs

Vården behöver även verktyg för att snabbt kunna avgöra exakt vilken bakterie det är som gör en patient sjuk. Idag tar en bakterieodling upp till två dygn vilket resulterar i att läkare ofta tvingas sätta in en antibiotikabehandling som slår brett vilket i sin tur bidrar till att påskynda resistensutvecklingen. Om det skulle vara möjligt att korta tiden för diagnostik till några timmar kan mer riktade läkemedel användas. – Jag är övertygad om att vi kommer att använda antibiotika under många år men läget är nu så allvarligt att vi även måste satsa forskningsresurser på olika alternativ. Om vi kan få fram metoder att behandla lokala infektioner på nya sätt skulle mycket vara vunnet, säger Otto Cars. Bättre hygien inom sjukvården är ett annat område som Otto Cars betonar starkt. – Kraven på vårdhygien kommer att öka dramatiskt. Förmodligen måste vi bygga om våra sjukhus om vi ska lyckas förhindra smittspridningen. Det innebär att en begränsad antibiotikatillgång kommer att stå oss dyrt, både hälsomässigt och ekonomiskt.