Biologisk mångfald
Sorterat avlopp testas storskaligt i Helsingborg
I den bästa av världar cirkulerar kväve, fosfor och andra näringsämnen från jord till bord och tillbaka igen. Vägen dit är lång men det finns ljuspunkter. I Helsingborgs stad läggs nu grunden för över 300 nya lägenheter med källsorterande avlopp.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Väg till storskalighet
Jennifer McConville är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet. De senaste åren har hon försökt förstå vad som krävs för en större systemförändring till källsorterande avloppssystem. Trots flera pilotprojekt i ekobyar och ett antal kommunala satsningar på kretsloppsanpassade enskilda avlopp, går det sakta framåt. – Jag ville förstå vilka hinder som ligger i vägen för de här lösningarna. Hur blir det som är nisch i dag till den breda lösningen imorgon? Vad krävs för att en större systemförändring ska bli verklighet? Källsorterande avloppssystem har funnits sedan början på nittiotalet. Då var det framför allt urinsorterande toaletter som installerades i fritidshus och olika ekobyggprojekt. Några har lyckats bra medan andra har gått tillbaka till vanliga toaletter och traditionella reningsmetoder. – Tekniska problem med själva toalettstolarna är en förklaring. De urinsorterande toaletter som finns har kritiserats för att de inte är anpassade till barn och för att vara svåra att rengöra. Det är lite av ett moment 22. För att företagen ska våga satsa måste det finnas en efterfrågan, men den uppstår först när kommunerna börjar ställa krav och det vill de inte göra innan de vet att det fungerar.Bristande efterfrågan
Ett annan utmaning är samarbetet med lantbruket. Eftersom handelsgödseln är relativt billig och enkel att sprida finns ingen egentlig efterfrågan på det källsorterade avloppet från hushållen bland lantbrukarna. I vissa fall har man misslyckats helt med återföringen vilket har undergrävt de boendes förtroendet för systemet.”Vissa kommuner vågar satsa fast man inte har alla lösningar eller svar på förhand medan andra är mer försiktiga”I sin forskning har Jennifer McConville studerat arbetet i åtta kommuner som har eller har haft källsorterande system med återföring till jordbruksmark. Tanums kommun var först ut i Sverige med att ställa krav på urinsortering vid nybyggnation men har nu tagit ett steg tillbaka då man upplever att det saknas politiskt stöd på nationell nivå. Bland kommunerna finns också Uddevalla, Norrtälje och Södertälje som alla har satsat på system med källsortering av klosettvatten. Det är också den lösning man valt i det nya bostadsområdet H+ i Helsingborg, där det både finns ett politiskt stöd och en VA-huvudman som är med på noterna. I slutet av året kommer tredubbla avfalls- och avloppsledningar att grävas ner i hela området, en för klosettvatten från toaletter, en för övrigt avloppsvatten och en för organiskt hushållsavfall. – Planen är att göra biogas av såväl klosettvatten som organiskt hushållsavfall men exakt hur återföringen till jordbruksmark ska gå till är ännu oklart, säger Marinette Hagman på Nordvästra Skånes Vatten och avlopp.