Val som är bra ur klimatperspektiv kan även vara bra för hälsan. I projektet Climate Nudge undersöker forskare hur små uppmuntrande tilltag kan få människor att ta klokare beslut i vardagen.

Om grönsakerna kommer först på buffébordet blir det ofta mindre plats på tallriken för köttet. Det kan låta trivialt, men små puffar i en viss riktning kan få stor betydelse för våra val.

– I en studie satte forskare upp en skylt vid en rulltrappa, som informerade om att det är bättre för hälsan att gå i den vanliga trappan. Det fick effekt. Fler tog trappan, säger Jaana Halonen, forskare vid Stockholms universitet och Finlands institut för hälsa och välfärd.

Att på det här sättet, med små medel, puffa människor i rätt riktning utan tvång kallas för ”nudging”. I ett pågående projekt undersöker en forskargrupp, där Jaana Halonen ingår, hur man med sådana metoder kan skapa beteendeförändringar som gynnar både klimatet och hälsan samtidigt. Går det att få fler att göra bra klimatval genom att peka på hälsoaspekterna?

– Det är svårt att motivera vissa med bara klimatskäl, kanske går det att hitta andra sätt att motivera dem, och många bryr sig om sin hälsa.

Även bra för plånboken

Jaana Halonen tillägger att det ofta också finns en ekonomisk aspekt som går att lyfta fram.

 Jaana Halonen
Jaana Halonen. Foto: Veikko Somerpuro

– Mycket som är bra för klimatet och hälsan har också ekonomiska fördelar, och det kan ge ytterligare argument, säger hon.

Att cykla är ju till exempel billigare än att köra bil. Om man pendlar på ett aktivt sätt kan det också minska sjukfrånvarodagar vilket är ekonomiskt fördelaktigt för arbetsgivaren.

Hon tillägger att det också finns tydliga kopplingar mellan klimat, hälsa och ekonomi på samhällsnivå.

– Om folkhälsan blir bättre kan det ge stora ekonomiska vinster. Det tror jag är ett viktigt argument för att få beslutsfattare att satsa på lösningar som främjar hälsa och klimat.

Hon ser att ”nudging” även skulle kunna användas mer av städer och kommuner. De offentliga verksamheterna når dessutom ut till många människor.

Kommuner skulle till exempel kunna tänka igenom hur maten ställs fram i skolbespisningen eller se till att det finns goda förutsättningar att pendla med cykel i stället för bil.

– Där kan nog även arbetsgivare bidra, till exempel genom att se till att det finns möjlighet att låsa in sin cykel någonstans medan man är på jobbet.

Fokus på höginkomsttagare

En grupp som Jaana Halonen menar att det, ur klimatperspektiv, vore särskilt värdefullt att nå fram till med uppmuntrande ”puffar” är de mest resursstarka i samhället.

– De här grupperna bidrar mest till klimatförändringarna, genom sin livsstil. Om vi kan få höginkomsttagare att fatta klokare beslut skulle det få extra stor effekt. Personer med hög inkomst har ofta ett större koldioxidavtryck eftersom de konsumerar mer, reser mer, har större bostäder och så vidare. Samtidigt har de också resurserna som i vissa fall krävs för att göra bra klimatval. De har till exempel råd att köpa elbil.


Charlie Olofssontext

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.